Fru talman! Under pandemin pratade alla om äldreomsorgen. Ibland känns det som att det bara är jag kvar. Jag brinner verkligen för svensk äldreomsorg. Det handlar om att förbättra arbetsmiljön för att yrkena ska bli mer attraktiva och fler ska söka sig dit, givet den kompetensförsörjningsbrist vi ser. Men det handlar också om att stärka kvaliteten utifrån flera olika aspekter, inte minst de som framkom i Coronakommissionens rapport och Ivos olika granskningar.

Jag blev glad när de här två interpellationerna ställdes till mig. Det blir jag alltid när jag får möjlighet att komma hit till kammaren och diskutera äldreomsorg. Det sker dock inte särskilt ofta. Jag får inte heller komma till utskottet särskilt ofta och berätta vad regeringen gör i fråga om äldreomsorgen – tyvärr, säger jag. Vi har nämligen väldigt mycket att berätta.

Jag tänkte att detta skulle ge mig en möjlighet att prata om den viktiga utredning om språkkravet inom äldreomsorgen som nu håller på att beredas. Den tidigare regeringen valde att göra precis ingenting, trots att man visste hur stora problemen med språkförbistring inom äldreomsorgen var.

Jag tänkte att detta skulle ge mig möjlighet att prata om den utredning om förstärkt medicinsk kompetens som jag precis har fått på mitt bord. Vi behöver täppa till gapen mellan kommun och region och se till att äldre som bor på ett särskilt boende eller för den delen tar del av hemtjänsten kan få den medicinska kompetens som Coronakommissionen tydligt pekade ut som en av de största bristerna i svensk äldreomsorg.

Jag trodde att jag kanske skulle få möjlighet att prata om den nya demensstrategi som vi nu har lagt fram för att höja kvaliteten inom demensvården. Vi ska se till att det inte är postnumret som avgör vilken diagnos man kan få över huvud taget eller för den delen om man kan få en god och jämlik vård.

Jag tänkte att vi kunde prata om den nya socialtjänstlagen, som på många olika sätt kommer att fokusera på att stärka kunskapsstyrningen av äldreomsorgen och se till att det är forskningen och den beprövade erfarenheten som ska stärka upp äldreomsorgen.

Vi kanske också skulle kunna prata om de nya förslagen om fast omsorgskontakt, inte bara i hemtjänsten utan också på särskilt boende, som jag nu har lagt fram. Vi vet att det stärker kvaliteten otroligt mycket för de allra sköraste.

Fru talman! Vi kunde för den delen prata om fast anhörigkontakt, som vi också har gått fram med i budgeten, eftersom vi vet att 20 procent av alla svenskar är någon form av anhörigvårdare. Dessutom blir en fjärdedel av dem tyvärr själva sjuka på grund av att stödet till dem är så dåligt. Alltsedan vi skrev vårt Tidöavtal har det varit en viktig del att anhörigvården i Sverige måste bli mycket bättre.

Vi skulle också kunna prata om välfärdstekniken. Jag kom precis från en presskonferens på eftermiddagen där vi visade att vi får nya verktyg och nytt lagstöd, om vi väljer att gå vidare med de förslag som utredningen lämnat. Inte bara somatiskt sjuka äldre ska kunna ta del av välfärdstekniken utan även personer med kognitiv svikt. Vi vet nämligen att välfärdstekniken kan höja kvaliteten och öka tryggheten men framför allt öka friheten för våra äldre, så att man får ha kvar sitt självbestämmande och sin integritet. Det kan också stärka och förbättra arbetsmiljön för dem som arbetar inom äldreomsorgen och komplettera medarbetarnas viktiga arbete.

Men i stället hamnade vi i en diskussion om skatt. Jag beklagar detta, för äldreomsorgen förtjänar mer plats.

(Applåder)