Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det var ett intressant inlägg av Sverigedemokraterna, som oroade sig mer över Vänsterpartiets ekonomiska politik än över den ekonomiska situation som väldigt många barnfamiljer brottas med. Den diskussionen får SD gärna ta med Vänsterpartiet.

Herr talman! Det pratas fint här om att man ska vara lyhörd och stärka människors möjligheter att stå på egna ben och att det ska löna sig att arbeta. Sedan kommer man till slutsatsen att man ska sänka skatten. Statsrådet och Moderaterna är gång på gång inne på att människor ska arbeta och göra rätt för sig.

Fackförbundet Handels visar i sin senaste rapport att många av deras medlemmar, särskilt kvinnor, lever under EU:s fattigdomsgräns – trots att de arbetar, statsrådet. Deltidsanställningar och låga kontraktstider gör det omöjligt för väldigt många av Handels medlemmar att leva på sin lön. Uppräknat till heltid ligger snittlönen inom Handels på 29 000 kronor, men sett till faktisk arbetstid är inkomsten snarare 19 500 kronor före skatt.

Nästan fyra av tio anställda inom detaljhandeln uppger att deras löner är under fattigdomsgränsen. Även när ob-ersättning räknas in ligger en tredjedel som jobbar inom handel under gränsen. Samtidigt vill tre av fyra deltidsanställda med lägre än 30timmarskontrakt jobba mer, men de får inte chansen.

Herr talman! Det här är den nya verkligheten i Sverige: Människor jobbar men är ändå fattiga. Svaret på det här från högerregeringen är att skattesänkningar är lösningen på alla problem vi har i Sverige. De löser alla hushållens problem.

Statsrådet pratar om skattesänkningar. Det handlar om några hundralappar i månaden. Samtidigt har matpriserna ökat med 20 procent på två år. Hyrorna har höjts. Elpriserna är fortsatt höga. Kollektivtrafikavgifterna har ökat. Det är inte så att alla andra kostnader i samhället har stått stilla så att man när man får en skattesänkning kan gå till affären och konsumera hur mycket man vill. Jag vet inte vilken verklighet statsrådet lever i.

Herr talman! Enligt rapporten Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2025, skriven av Hyresgästföreningen, Majblomman, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen, har nästan en tredjedel av Sveriges ensamstående låginkomsttagare inte haft råd att äta sig mätta. Det är inte jag som säger det, utan det är rapporten som säger det.

Låt mig vara tydlig, herr talman: Det är inte barnfattigdom i teorin, utan det är barn i vårt land som går hungriga. Det är inte låg levnadsstandard i ett Excelark, utan det är barn som skäms för att de inte har de rätta kläderna. Och det är inte individen som bär ansvaret, utan det är samhället som sviker individen.

Herr talman! När man frågar familjerna själva vad som skulle kunna göra skillnad svarar de inte skattesänkningar för höginkomsttagare. I rapporten som jag hänvisar till säger många föräldrar att 1 000 kronor mer i månaden hade gjort stor skillnad. Då hade de kunnat köpa bättre vinterkläder till barnen och laga mer varierad mat, och de hade inte behövt säga nej till olika aktiviteter som barnen vill delta i.

Jag kunde ha låtit min son gå på fritidsaktiviteter, säger en mamma. Han älskar fotboll, men vi har inte haft råd.

Det är barnens liv vi pratar om, statsrådet, så bort med alla Excelmallar och alla procent! I Sverige i dag har vi väldigt många barn som inte kan äta sig mätta, som inte kan köpa de här kläderna och som inte kan gå på sina fritidsaktiviteter. Då är det vår skyldighet i det här parlamentet att ha en seriös diskussion: Hur gör vi nu så att alla barn i vårt land får jämlika förutsättningar att lyckas?

(Applåder)