Herr talman! Jag börjar med det sista som sades. Det är självklart glädjande, och jag är stolt över att Sverige var det första landet med en sexköpslag. Det här är något som nu sprids runt om i världen. Det kanske inte sker i så stor utsträckning som vi hade hoppats, men ändå. En sådan lag gör att det blir olagligt att köpa sexuella tjänster men inte att sälja dem. Det är ju inte ett fritt val att sälja sexuella tjänster. I de allra flesta fall har man tvingats in i detta.

Jag är som sagt stolt över lagen. Jag är också stolt över att vi nu gemensamt här i kammaren kan säga att vi inte tycker att det här är okej. Det är ett brott, och det ska fortsätta vara ett brott. Vi ska göra vad vi kan för att beivra det. Att vi har en gemensam syn på detta tycker jag är väldigt bra.

Det är också bra att man fortsätter att utveckla arbetet, även om jag ser att det finns en del mer att önska när det gäller lämnaprogrammet. Jag tror att det behövs fler insatser för att verkligen hjälpa framför allt kvinnor men även barn och män att ta sig ur den situation de befinner sig i.

Låt mig säga något kort om friskvårdsbidraget. Vi tycker såklart att det är bra, och vi vill att människor ska ha en god hälsa. Det är ju grunden för friskvårdbidraget. Men om vi bortser från det vi pratar om nu är ändå fusket stort. Det utnyttjas till en mängd andra saker, till nagelfixande och allt möjligt sådant. Det är också mot bakgrund av det stora fusk som förekommer som jag tar upp detta.

Det är inte rimligt att våra skattepengar går till det. De ska ju användas till rätt saker. Vi har även förut talat om att det är en stöld från folket om man inte anstränger sig för att använda skattepengarna, som vi gemensamt samlar in, till vettiga saker. Och det här är inte vettiga saker. Att det dessutom används för att köpa sex är det yttersta beviset för hur illa det är.

En del människor har mejlat till mig om den interpellation som jag har skrivit. Framför allt handlar det om personer som inte tycker att det är bra att jag väckt interpellationen. De tycker inte att det är så mycket att hålla på och bråka om. Till dem vill jag säga: Det är mycket att bråka om. Att köpa sex är inte bara brottsligt, utan det är också moraliskt fel och ett utnyttjande av andra människor. Jag vill bara passa på att säga det. Det är frånstötande varje gång man får ett sådant mejl.

Låt mig återgå till ämnet. Jag hoppas och önskar att finansministern kan säga något om huruvida det finns något ytterligare som kan göras för att skärpa lagstiftningen. Det är därför jag har tagit chansen att debattera detta med finansministern. Nu blev svaret att kommunerna måste granska det här och att någon annan ska göra något. Men som nationella politiker har vi en möjlighet att göra förändringar i regler som kan förhindra fusk med friskvårdsbidrag och – det värsta – sexköp för dem.

Finns det något som ministern kan tänka sig att titta på antingen för att ändra reglerna eller för att öka risken för upptäckt? Att vi ökar trycket från myndigheterna att granska fler och mer är ju något vi styr över.