Herr talman! Finansministern säger att det här ska utredas på djupet, och det är förstås välkommet. Men det har tydligen pågått ett tag, och under de senaste månaderna har det med all önskvärd tydlighet visat sig att den trafik som har flyttats från Bromma till Arlanda har flyttat. Om man ska vara ärlig har det också möjliggjort att man kan flyga från Umeå via Arlanda direkt till exempel till Kalmar, Halmstad eller Växjö utan att behöva ta en taxi till Bromma.

Men det är inte det som är grunden för interpellationen. Grunden är att Bromma är en ekonomisk katastrof som måste bekostas av de andra statliga flygplatserna. Grunden är också, precis som Marianne Fundahn lyfter upp, att staten har aviserat en ny ägarpolicy där styrelserna föreslås få ett större ansvar och ett större mandat. Men var finns det i den här frågan? Swedavias styrelse och ledning säger ju att det här inte går och att man inte kan fortsätta på det här sättet.

Regeringen vill inte stänga Bromma trots att Bra lämnat flygplatsen och trots att styrelsen säger att det här inte går. Regeringen säger också att avkastningskraven ligger kvar. Man tillför inga nya pengar, utan man lägger över kostnaderna. Indirekt blir det alltså resenärerna från Umeå, Östersund, Kiruna och Landvetter som får ta kostnaderna för att upprätthålla Bromma. Om man nu anser att Bromma flygplats är så viktig ur andra aspekter är det faktiskt regeringens ansvar att tillföra en särskild peng, lyfta ut Bromma ur Swedavia och säkerställa att Bromma kan finnas kvar för elflyg, en försvarsanläggning eller någonting annat.

Från näringslivet, oavsett om man finns i Umeå eller i Stockholm, är man inte speciellt imponerade. Besöksnäringen är inte speciellt imponerad, eftersom Sverige och Arlanda har tappat i konkurrenskraft gentemot Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Arlanda har blivit en transferflygplats mot Kastrup. Om vi ska få upp flygtrafiken behöver vi ju även internationella resenärer som kan flyga till Arlanda och ta sig vidare ut i landet. Det är en besöksnäringspolitisk väldigt viktig fråga som näringslivet lyfter upp, och det är regeringen helt medveten om.

Är regeringen verkligen så låst av Tidöavtalet att vi inte kan göra någonting under innevarande år? Det händer väldigt mycket under en mandatperiod, men i det här fallet skriver man fast sig och säger att det inte går att göra någon förändring under den innevarande mandatperiod, trots att både styrelsen, vd:n och näringslivet säger det. Det är märkligt.