Fru talman! Jag vill återigen tacka ledamoten för en väldigt bra debatt.

Låt mig slutligen bara poängtera att det är mycket bra att regeringen nu fortsätter på det arbete som den tidigare regeringen under sina sista år i regeringsställning upparbetade när det gäller att ha kraftig finansiering för anpassningsåtgärder. Kommunerna kan inte sköta detta helt och hållet på egen hand, utan pengarna finns tillgängliga från statens sida.

Problemet här är att om det finns mer än 620 miljoner kronor tillgängliga men pengarna inte når ut till verkliga klimatanpassningsåtgärder fyller de ingen funktion. Då går de faktiskt inte ens åt. Vi måste se till att kommuner och platser som Lomma och längs Göta älv lyckas genomföra insatserna. Då behöver man personer med kompetens. Vi hoppas att vi kan utöka vår kompetensutveckling i Sverige för klimatanpassning.

Man behöver dock också tydliga förutsättningar och spelregler från statens sida i form av lagar och i de avvägningar man gör när det gäller hur man finansierar samlade insatser som behöver genomföras av flera kommuner eller flera olika parter. Regeringen arbetar väldigt aktivt med detta. Jag ska ta emot denna utredning i slutet av april, och jag ser fram emot att fortsätta denna diskussion då.

Nu när ledamoten tar upp en av mina allra största hjärtefrågor blir jag illa tvungen att påpeka att arbetet med att återställa våtmarker är en av de största satsningar som regeringen genomför på klimat- och miljöområdet. Det har aldrig tidigare funnits så mycket pengar för det här arbetet som det finns i dag. Det är väldigt glädjande att vi trots tuffa tider kan göra detta. Det gäller 355 miljoner år 2024, 435 miljoner kronor år 2025 och 575 miljoner kronor årligen mellan 2026 och 2030. Sammanlagt blir det runt 3,6 miljarder kronor i detta syfte. Det är väldigt positivt – men bara om pengarna når ut i faktiskt återställda våtmarker. Låt oss verka för detta tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.