Herr talman! Tack till finansministern för svaret!

Min kollega har redogjort för många av skälen till att vi har denna debatt i dag. Jag vill säga något om Blekinge. Blekinge är ett litet och extremt exportberoende län med ett starkt näringsliv, universitet, myndigheter och omfattande försvarsetableringar. Här finns till exempel F 17, en av Sveriges viktigaste flygflottiljer, Boverket, Kustbevakningen, försvarsindustri med mera. Alla dessa aktörer gör tillsammans med besöksnäringen och privatresenärer att vår enda flygplats är otroligt strategisk och viktig för vårt läns utveckling.

Ronneby flygplats har, precis som en del andra, tappat en stor del av sin marknad. Ungefär 50 procent av passagerarna har försvunnit sedan 2019. Swedavia, det statliga bolaget som äger flygplatserna, gjorde 2023 ett rörelseresultat på minus 318 miljoner kronor.

Det ska sägas att Blekingeborna älskar Bromma flygplats. Vi hade gärna sett att vi kunde fortsätta att flyga till Bromma. Men genom det samarbete som nu finns mellan de två tidigare konkurrerande bolagen går nu all trafik från Ronneby till Arlanda. Det har inneburit ett sämre utbud av avgångar för Blekingeborna, men för svenskt flyg är det kanske ändå bra att man kraftsamlar på en flygplats. Vi menar att också regeringen borde bejaka detta.

Så länge Swedavia tvingas fortsätta driva Bromma, där 90 procent av trafiken nu har försvunnit, pumpas det också in pengar där på ett sätt som inte är rimligt. Därför ställer jag mina två frågor till finansministern i detta första replikskifte. Det handlar än en gång om hur regeringen har analyserat konsekvenserna av att inte våga gå fram och stänga Bromma. Hur kommer det att påverka till exempel Ronneby Airport när man inte kan lägga pengarna där i stället? Och har regeringen och finansministern låtit utreda vilka alternativkostnader som uppstår genom att driva Bromma vidare i stället för att satsa på strategiskt viktiga regionala flygplatser som Ronneby?