Herr talman! Det är positivt att frågan uppmärksammas mer och mer. Det är också positivt att vi nu kan riva dessa sekretesshinder. Jag vet att både ministern och vi ledamöter har fått mycket kunskap och önskemål om att det behövde förändras. Det är viktiga steg, men frågan är om det är tillräckligt.

Samtidigt som vi står här i kammaren och debatterar detta i dag är det en tyst verklighet där ute där kvinnor och unga flickor dras in i gängkriminalitet. De används som transportörer, de används som måltavlor och vi vet tyvärr att de också används som betalmedel i gängens miljöer.

Jag förstår att ministern också talar om behovet av mer kunskap. Detta behövs, det håller jag med om. Men vi vet redan en del om detta. Vi vet att många av de här unga tjejerna kommer från hem med trauman, de kommer från hem med våld och de kommer med psykisk ohälsa. Vi vet att de söker trygghet men möts av manipulation. Vi vet att det när samhället misslyckas är lätt att fånga upp dessa unga flickor som mår dåligt. Då blir steget in i kriminalitet alldeles för enkelt och vägen ut nästan omöjlig.

Här spelar kommunerna en avgörande roll. Jag vill vara tydlig med det. Vi vet dock att många kommuner redan i dag går på knäna. De kämpar redan i dag med att lyckas fånga upp alla de unga pojkar som är på glid. De har inte resurser att också se dessa tysta tjejer. När välfärden bantas och skärs ned minskas också möjligheten att jobba förebyggande. Flickorna riskerar helt enkelt att prioriteras bort.

Nedskärningar i välfärden kan aldrig vara lösningen på brottsligheten. Vi behöver tjejspecifika avhopparprogram där man kan jobba med skydd, vård och långsiktighet. Det behövs tvärprofessionella team där polis, socialsekreterare och skola kan samarbeta och vara könsmedvetna om hur det ser ut både för unga pojkar och för unga flickor. Det behövs också riktade och generella resurser till våra kommuner och regioner för att de ska kunna ta itu med det här problemet.

Min fråga till justitieministern blir därför: Hur tänker regeringen säkerställa att flickor i gängmiljöer inte glöms bort, när vi har ett läge där kommunernas resurser redan i dag är ansträngda och otillräckliga för att nå alla de unga pojkar som är på glid?