Herr talman! I den offentliga debatten om gängkriminalitet är det ofta unga män som står i fokus. Men den bild som nu träder fram bland annat i rapporten Osynliga och utsatta – Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet visar något annat, nämligen att även unga tjejer finns mitt i den kriminella miljön – men under helt andra villkor. Deras utsatthet riskerar att förbli osynlig.

De tjejer vi pratar om i dag blir, precis som nämnts både i interpellationen och av ministern, dubbelt utsatta. Dels utnyttjas de i brottslig verksamhet som transportörer av vapen och droger, dels används de för att tvätta pengar. Vi ser också kopplingar till allt grövre brott. Men ännu oftare är de också själva utsatta för övergrepp – både psykiskt, fysiskt och sexuellt.

Vi vet att flera av dem redan från början har med sig svåra erfarenheter av våld i hemmet, trauman, psykisk ohälsa eller fattigdom. Detta gör dem extra sårbara för rekrytering, manipulation och mäns påtvingande.

Vi behöver därför en tydlig könsmedveten strategi, som kan se både unga mäns och kvinnors utsatthet. Det kan till exempel handla om att synliggöra kvinnors situation genom kartläggningar och i statistik. Det kan handla om att utveckla särskilda avhopparprogram som inkluderar både traumabehandling, skyddade boenden och långsiktigt stöd. Det handlar också om att ge både skolan, socialtjänsten och rättsväsendet bättre verktyg för att fånga upp dessa unga flickor som är på glid och skydda dem som är i riskzonen.

Rapporten, som är ett viktigt underlag, visar också att det behövs politisk kraft i detta. Detta är bakgrunden till att jag har ställt den här interpellationen till justitieministern. För precis som ministern nämner i sitt svar har rättsväsendet, Polismyndigheten och andra myndigheter utgått från att kvinnor och tjejer är offer. Nu ser vi dock att de också är delaktiga i kriminella miljöer på ett helt annat sätt än vad vi tidigare har sett.

I takt med att verkligheten har hunnit i fatt teorin blir det också tydligare att kvinnor inte bara utnyttjas. De dras också in i kriminella verksamheter på ett mer omfattande sätt än vi har sett. Så sent som i går gick det att läsa i Helsingborgs Dagblad om en narkotikaliga som upptäckts, där hälften av de nu åtalade är kvinnor. I chattar mellan kvinnorna har de också uppgett att de egentligen inte vill vara en del av detta.

Det är såklart ett svek att samhället inte har sett den här utvecklingen eller uppmärksammat den tydligare tidigare. Det krävs politiskt ansvar för att rätta till detta. Det är bra att Brå får i uppdrag att både kartlägga, synliggöra och ta fram rekommendationer för denna grupp, men det hjälper ju inte de tjejer som är utsatta redan i dag, här och nu.

Min fråga till justitieministern blir därför: Hur avser ministern att redan i dag säkerställa att tjejer i gängmiljöer inte fortsätter att osynliggöras utifrån den kunskap som rapporten jag har nämnt tar upp?