Herr talman! Jag måste säga att jag är lite förvånad över att ledamöter som jag tror är betydligt yngre än jag inte tycks se att det har hänt en del i världen sedan 1990 när Sverige senast hade en folkräkning – eller för delen sedan Jesu födelse när man var tvungen att skattskriva sig och ta sig dit med en åsna eller vad man nu gjorde.

Det är alltså en helt annan värld vi lever i i dag. När man gör en folkräkning i dag, vilket pågår just nu, handlar det om att använda alla de verktyg som finns för att få en så bra bild som möjligt av vilka som finns i landet och var dessa människor bor. Dessutom, vilket säkert också interpellanten är medveten om, finns och har funnits människor som bor i andra länder långt härifrån och ändå uppbär ersättningar från det svenska systemet. När till exempel en irakisk tidigare försvarsminister fick ersättningar från det svenska socialförsäkringssystemet tror jag att det var många som satte i halsen.

Det här är exempel som visar att vi under många, många år inte har haft koll på vem som finns här och var man bor.

En folkräkning handlar alltså inte om att knacka på alla dörrar i Sverige. Det vore väl något av det absolut sämsta i fråga om effektivitetsuppdrag som vi skulle kunna ge till en myndighet. Som jag nämnde tidigare handlar det alltså om olika möjligheter till dataanalys och bättre möjligheter att dela information. Även kontrollbesöken har ökat kraftigt – jag har själv varit med på sådana – som ett sätt att se hur många som bor här och om man bor på rätt ställe.

Steg för steg får vi nu en ännu bättre bild. Trots att vi aldrig har haft en så bra bild som vi haft sedan förra sommaren kommer vi att få en ännu bättre bild. Faktum är, herr talman, att 20 000 personer – som en mindre eller mellanstor stad i Sverige – har avskrivits från folkbokföringen utan att de själva har anmält det, det vill säga de finns inte här. Även detta är ett resultat från just folkräkningen.

Antingen vill man inte förstå eller så råder det en viss begreppsförvirring kring vad en folkräkning är, men för mig är det väldigt enkelt: Det handlar om att vi ska veta hur många som finns i landet, var man bor och om man bor på rätt ställe. Om man inte är i Sverige men uppger att man är det ska man avskrivas. Just i detta, herr talman, har vi på kort tid kommit långa och många steg framåt.

Jag är dock inte nöjd – vi fortsätter!