Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!

Vi lever i oroliga tider; det tror jag att vi alla är överens om. Vi ser en förhöjd terrorhotsnivå, vi har krig i vårt närområde och vi har ett Ryssland som bedriver olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige här i vårt land. Det är terrorhot, underrättelsehot och hot från kriminella grupper. Ovanpå detta har vi omfattande problem med välfärdsbrottslighet, alltså att personer på olika sätt, till exempel genom att kapa andras identiteter, tillskansar sig förmåner som de inte har rätt till.

Sällan har behovet, herr talman, av att våra myndigheter har koll på vilka som kommer till vårt land varit större. För en regering som har gjort inre och yttre säkerhet till sitt allra mest prioriterade område är frågan om vilka som kommer till vårt land helt avgörande. Man kan rent av säga att det är en förutsättning för inre och yttre säkerhet att man vet vilka som kommer hit.

Men efter att ha tagit del av Riksrevisionens granskningsrapport, som jag refererar till i min interpellation, undrar man om statsrådet verkligen känner sig trygg med att vi har koll på vilka som kommer till vårt land och stannar här över tid.

Riksrevisionen har upptäckt en rad oroväckande brister i myndigheternas arbete med att fastställa identiteten på personer som kommer till Sverige. Det är ett omfattande arbete i flera led att fastställa identiteter. Vi har flera inblandade myndigheter, var och en med sitt uppdrag, utöver de fall där uppdragen överlappar varandra. Vi har en varierande, och på sina håll kanske något bristfällig, kompetens. Ingen myndighet verkar heller riktigt nöjd med hur saker och ting fungerar.

Polisen och Migrationsverket uppger att de har bristande tillgång till identitetshandlingar hos Skatteverket. Skatteverket tycker å sin sida att det är svårt att ta del av vissa av Migrationsverkets uppgifter. Migrationsverket har ett behov av att polisen gör mer för att omhänderta id-handlingar från asylsökande personer. Försäkringskassan saknar information om status på samordningsnumren hos Skatteverket.

Så här ser det ut. Det är inte direkt en förtroendeingivande bild som målas upp, herr talman. För en regering vars ingående partier redan före valet – innan man ens hade blivit en regering – lovade radikala åtgärder mot skuggsamhället och bristerna i folkbokföringen borde den bild som tecknas av Riksrevisionen vara djupt bekymmersam.

Det här är brister som får konsekvenser i verkligheten. Det handlar om att tredjelandsmedborgare har folkbokförts i Sverige som EES-medborgare med id-handlingar som enligt polisen är uppenbart falska. Det har i flera fall handlat om grovt kriminella personer. Det handlar om att man inom polisen vittnar om stora problem med att ens få tag på rätt person hos Skatteverket för att föra en dialog om felaktiga identiteter.

Ytterst är det förstås en fråga för regeringen att ansvara för att arbetet i myndigheterna fungerar, och det är i ännu högre grad regeringens ansvar att agera för en effektiv myndighetssamverkan. Samverkan är ett nyckelord i sammanhanget.

I sitt svar redovisar statsrådet åtgärder som pågår men svarar inte på mina frågor.

Har regeringen fått ordning på de brister som Riksrevisionen tar upp både inom och mellan myndigheterna när det gäller samverkan för att fastställa identiteter? Kan vi alla känna oss trygga med att en polis som behöver komma i kontakt med rätt person på Skatteverket för att stämma av en falsk identitet också kan göra det?