Herr talman! Tack, Kadir Kasirga, för frågan!

Låt oss hålla oss till taxinäringen. Lagstiftningen har inte uppdaterats på många, många år. Vi har till exempel den gamla vilotidsboken – den som kallas för sagoboken. Den är fortfarande en viktig del i redovisningen av förarnas arbete, eller rättare sagt vila.

Det finns många delar i lagstiftningen som släpar efter från en tid som inte längre är aktuell. Vi har lämnat det tidevarvet. Det är ett bekymmer, vilket vi sverigedemokrater har påtalat ett antal gånger. Lagstiftningen måste uppdateras så att den går i takt med det samhälle vi lever i.

Men om vi ska kunna få någon effekt av den lagstiftning som uppdateras måste man samtidigt bygga upp kontrollverksamheten. Man måste kunna stoppa ett fordon och undersöka vad det är för fordon. Har det tillstånd? Vem sitter bakom ratten? Uppfyller föraren de krav som ställs? Har han eller hon rätt behörighet? Har föraren haft sin vila? Sköter föraren taxametern, och så vidare?

Då måste man ha välutbildad personal som har lagstiftning bakom sig så att man kan lagföra den som begår ett brott. Systemet haltar hela vägen, något som jag har påtalat hela tiden sedan jag kom in i riksdagen 2018. Lagstiftningen måste uppdateras, men vi måste också ha en kontrollverksamhet som fungerar.

Med all respekt för det förslag som ni har lagt fram från Socialdemokraterna om en yrkestrafikinspektion – det räcker inte. Man har inte tillräckligt med kraft i en sådan verksamhet. Ni måste förstå lagstiftningen, hur den är utformad och vilket stöd kontrollpersonalen har för att kunna lagföra. Där brister det i ert förslag, och jag hoppas verkligen att ni skärper det och kommer med något bättre.