Fru talman! Land ska med lag byggas. Land ska med skatt finansieras. Och med en rättvisande folkbokföring och effektiv tullverksamhet börjar vi se konturerna av ett land. Men hur stor bör skatten vara? Det är på något vis den eviga frågan i den ekonomiska politiken.

Alla förstår att noll procents skatt inte funkar. Då får vi ingen offentlig verksamhet, utan det blir anarki och kaos. Men alla förstår också att inte heller hundra procents skatt funkar. Ingen skulle jobba. Ingen mat på borden! Svält och fattigdom! Hur ska vi alltså tänka? Vad är rätt skatt? Ja, det är som bekant en av de verkligt stora frågorna i svensk politik.

Vi i Centerpartiet lutar åt höger i den ekonomiska politiken och åt vänster i den sociala politiken. Det är en alldeles unik position i svensk politik. Vi bedriver en lågskattepolitik som syftar till tillväxt och därmed ökat välstånd totalt sett i Sverige, men genom vår sociala politik driver vi på för ett ökat välstånd för alla.

Vi bedriver lågskattepolitiken med vetskapen om planetens begränsningar och att tillväxten måste vara grön. Vi bedriver också lågskattepolitiken med vetskapen om att polarisering och utanförskap leder till ett sämre Sverige, ett dyrare Sverige och ett Sverige som på sikt faktiskt faller samman.

Vår linje är jobb och kompetens i stället för bidrag. Bort med skattekrångel! Gör det lätt att driva företag! Utjämna skillnader mellan stad och land! Låt hela landet bidra till den gröna tillväxten! Håll samman och utveckla! Framåt, uppåt!

Fru talman! Skatteintäkterna ökar när fler människor jobbar och betalar skatt, och samtidigt sänks kostnaden för bidragen. Det blir en dubbel effekt. Arbetslösheten i Sverige är nu mycket hög. Det är en värdelös situation både för den enskilde och för landet. Arbetslösheten äter tillväxt till frukost och ett sammanhållet samhälle till lunch. Fler jobb måste skapas, inte minst för att minska utanförskapet och öka resurserna till välfärden.

Sänkta arbetsgivaravgifter är en viktig komponent för att företag ska kunna anställa fler och skapa mer konkurrenskraftiga företag. Åtminstone lika viktigt är att vi täpper till gapet mellan den arbetslösa delen av befolkningen och den kompetens som företagen runt om i landet skriker efter. Utbildning och omskolning behövs både till akademiska jobb och, kanske särskilt nu i dessa tider, direkt kopplat till arbetsmarknadens behov. Där handlar det om yrkesutbildningar. Utbilda – skär inte ned!

Fru talman! Centerpartiet lämnar i detta betänkande ett antal förslag för att stärka Sverige. ”Bort med regelkrångel!” skulle man kunna sammanfatta det som.

Sverige har i dag en modell med preliminärskatt för företag, både för aktiebolag och för enskilda firmor, som bland annat innebär att nystartade företag under det första året måste uppge en förväntad vinst redan innan de har börjat tjäna pengar. Det är självklart svårt att uppskatta vad vinsten kommer att uppgå till när verksamheten inte ens har kommit igång.

Detta ställer till det. Preliminärskatten kan innebära att företagaren tvingas betala skatt med redan beskattade medel, vilket försämrar likviditeten i bolaget och minskar utrymmet för investeringar. Tillväxten bromsas. Det är inte bra, och det är väldigt onödigt. Systemet behöver ses över så att företag inte ska behöva betala skatt i förskott. För mindre organisationer och företag innebär en komplicerad och tidskrävande skatteadministration en tung börda. De små företagen behöver ofta göra lika mycket som de stora.

Fru talman! Ett regelverk som är särskilt problematiskt för många mindre företag inom till exempel besöksnäringen och lantbruket är systemet med personalliggare. Sedan 2018 måste alla personer som bor under samma tak som en näringsverksamhet registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten.

Systemet har redan utvärderats och kritiserats, och regeringen behöver återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras för att både förenkla för företagen och minska antalet företag som omfattas av systemet. I ett första steg behöver utvidgningen från 2018 slopas. Regelkrånglet måste minska, fru talman, och vi i Centerpartiet ser att ny teknik kan bana väg för ett enklare system. Gör det enkelt att driva företag!

Det måste vara lätt att göra rätt även för en kassör i en ideell förening. Föreningar är precis som alla andra utbetalare skyldiga att lämna kontrolluppgifter om ersättningar som betalas ut till personer och som uppgår till 100 kronor eller mer. Många föreningar är små och omsätter inga stora summor, och många kassörer i ideella föreningar har ingen professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomi. Det innebär ett stort ansvar och mycket arbete att hantera skatter och avgifter.

Vi i Centerpartiet vill minska den onödiga administrationen och underlätta för dessa ideella kassörer så att mer tid kan ägnas åt föreningarnas kärnverksamhet. Vi behöver bygga en väv som vävs underifrån i vårt samhälle. Gränsen för när föreningar är skyldiga att lämna kontrolluppgifter bör därför höjas.

Fru talman! Stad och land och en balanserad folkbokföring – ja, det är en fråga som har stigit i aktualitet och som visar hur viktigt det är med rättvisande regler för att hela Sverige ska kunna växa. Lands- och glesbygdskommuner med många fritidshus brottas i dag med utmaningen att tillhandahålla samhällsinfrastruktur samtidigt som de boende i dessa fritidshus inte betalar skatt där.

Den 1 november varje år sätts den kommunala skattebasen inför följande år utifrån hur många som är folkbokförda i kommunen vid det datumet. Många kommuner har en relativt sett stor andel deltidsboende under stora delar av året, och dessa folkbokför sig alltså inte i kommunen. Lägg därtill en stor andel säsongsanställda, och belastningen på såväl infrastruktur som välfärdstjänster överstiger vida skatteuttaget, som är baserat på permanentboende.

För kommunen kan det här innebära en annan allokering av skatteresurser till verksamheter och tjänster än vad som skulle ha varit fallet om skatteuttaget hade motsvarat antalet invånare under helåret, till exempel när det gäller investeringar i vägar, vatten och avlopp samt vård. Efter pandemin finns dessutom tecken på vad vissa kallar en ruralisering, det vill säga en flytt från stad till land – men kanske bara under perioder. Övergången till ett mer digitalt samhälle ökar nämligen möjligheterna till längre boendeperioder på olika adresser.

Den utmaning som vissa kommuner möter i form av en stor andel deltidsboende som inte betalar inkomstskatt i kommunen är konkret och måste tas på allvar. En utredning bör därför göras av hur dessa kommuners ekonomi ytterligare skulle kunna stärkas genom att alla som bor där betalar skatt även om de bor där tillfälligt, under en kortare tid, som sommar- eller säsongsboende. Skatteintäkterna skulle komma såväl tillfälligt boende som åretruntboende till del genom en stärkt välfärd och samhällsservice.

Hela landet ska leva. Jag yrkar bifall till reservation 20.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Heie (C).