Herr talman! Herr talmannen tog orden ur munnen på mig. Vi befinner oss i Sveriges riksdags kammare, och jag representerar just Sveriges riksdag, inte Stockholms kommun.

Jag kan tala om något för Lars Beckman. Det är ett hån mot alla de människor – alla ensamstående föräldrar – som i dag inte kan äta sig mätta när man står här och säger att man på område efter område gör Sverige bättre.

Det är ett hån mot alla pensionärer som räknar kronor och ören för att kunna betala sin hyra och ha råd att leva ett värdigt liv efter att ha jobbat hela sitt liv när Lars Beckman står här och säger till dem att man på område efter område gör Sverige bättre.

Det är ett hån mot alla de 437 000 privatpersoner som kämpar med lån som de inte kan betala och de barnfamiljer som blir vräkta från sina hem – två barn varje dag – att man säger till dem att man på område efter område gör Sverige bättre.

Det är ett hån att man står här och fnissar och skrattar åt alla människor som kämpar varenda dag för att överleva i det Sverige som vi i dag befinner oss i. Jag och Vänsterpartiet står på deras sida.

Den andra frågan, som handlar om rotbidrag, är väldigt märklig. Jag träffade Byggnads och deras medlemmar. De tycker att det är ett hån att lägga de här pengarna på rotbidrag i stället för att satsa för att man ska bygga.

Golvläggaren i Bollnäs som Lars Beckman pratar om kan inte lägga golv, för det byggs inga bostäder. För att kunna lägga golv måste det finnas förutsättningar att bygga bostäder. Om det inte byggs några bostäder kan den här personen aldrig lägga golv. Det är ett hån, återigen.