Fru talman! Det handlar inte om att ursäkta sig. Jag tror att det behövs viss saklighet i en debatt i Sveriges riksdag. Det är inte myndigheten Trafikverkets fel att underhållet konsekvent och i decennier har varit nedprioriterat av politiska partier och regeringar av olika färg.

När man ska vända på skutan är det första steget, som regeringen nu tar, att satsa så mycket som behövs för att komma upp i nivån för behovet av basunderhåll. Det har inte nåtts tidigare. Det går åt ungefär 15 miljarder per år bara för att bibehålla funktionaliteten. Anledningen till att underhållsskulden på järnvägssidan växte med nära 40 miljarder bara i inriktningsunderlaget från den förra regeringen till inriktningsunderlaget från den här regeringen, alltså på fyra år, är att man konsekvent har nedprioriterat målet om att ens nå upp till den nivå som krävs för att bibehålla järnvägens funktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu vänder vi på kurvan och börjar amortera på underhållsskulden. Är vi nöjda med det? Nej, vi måste göra mer. Vi måste utöka Trafikverkets förmåga.

Här illustrerar Kadir Kasirga och Adrian Magnusson komplexiteten. Deras ingång i debatten skiljer sig helt åt, fru talman. Vi har två socialdemokratiska ledamöter i kammaren. Den ena vill dela upp och slå isär Trafikverket, och den andra talar om att öka Trafikverkets kompetens, bygga ut och göra det större.

Nu effektiviserar vi myndigheten, stärker Trafikverkets operativa förmåga och beställarkompetens, tar hem mer av underhållet och stärker maskinparken. Myndigheten har själv gjort en genomlysning, och det pågår redan utvärderingar internt. Man har sett att det går att göra effektiviseringar i den egna förvaltningen och i stället lägga pengarna på infrastruktur. Det motsvarar 300 miljoner kronor per år, vilket inte är småpengar. Det går att få mycket underhåll för de pengarna.

Detta görs stegvis, och det görs medan vi talar här i dag. Under detta år kommer rekordmycket underhållsarbete att genomföras. Jag vädjar därför till ledamöterna att vi kan ha dessa diskussioner, som jag tycker är viktiga, på en saklig nivå och mot bakgrund av vad som faktiskt görs redan när vi skärper styrningen av Trafikverket.

Vi renodlar ekonomin. Vi ser till att man inte kan använda kortet för sakkostnader till förvaltningskostnader så att det inte blir en otydlig styrning i den delen. Vi frigör ytterligare 59 miljarder kronor till underhåll och nyinvesteringar av infrastruktur, men framför allt stärks kostnadskontroll och budgetdisciplin. Vidare arbetar vi aktivt med kostnadskontroll i byggstartsbesluten. Vi avser att införa en riskreserv i den nationella planen.

Alla dessa steg görs för att Trafikverket ska fungera bättre så att det inte bara handlar om mer pengar till infrastruktur utan att vi också får mer infrastruktur för pengarna.

Tala gärna om omorganisationer och utredningar, men titta också på vad som redan görs och på de olika städinsatser vi nu gör. Jag menar inte att det här hänger kvar enbart från den förra regeringen, utan det hänger även kvar från tidigare regeringar under lång tid. Jag har uppfattat en mycket stor samsyn för att stärka funktionen svensk infrastruktur och Trafikverkets förmåga. Vi levererar nu på det som många under mycket lång tid har sagt att de har velat se. Det har dock varit eftersatt. Nu banar vi väg för en infrastruktur som man kan lita på.