Fru talman! Andreas Carlson sa att vi behöver prioritera saker som får effekt här och nu. Men i nästa andetag sa ministern att regeringen maximerar vad Trafikverket kan upparbeta. Resultatet av det är att vi skjuter 90 procent av underhållsskulden framför oss fram till 2037. Ser statsrådet inte problemet? Hur ska vi någonsin kunna komma i kapp med underhållsskulden om vi inte har en myndighet som kan jobba snabbare än så? Det blir för mig väldigt märkligt.

Jag tycker inte att det håller att ställa nuet mot att faktiskt titta på hur man kan effektivisera framåt. Det minsta man kan göra är ju att utreda hur man kan organisera det här bättre samtidigt som man självklart gör vad man kan för att förbättra punktligheten för den svenska järnvägen inom det system vi har i dag. Här behöver man kunna tänka både och. Jag köper helt enkelt inte Andreas Carlsons ursäkt.