Protokoll 2024/25:93 Tisdagen den 1 april

interpellationsdebatt / (forts.) Svar på interpellation 2024/25:549 om delning av Trafikverket
Anf. 64 Adrian Magnusson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till Linus Lakso och Kadir Kasirga, som också deltar i den här debatten och visar på bristerna i Trafikverkets organisationsstruktur!

Statsrådet pratade i både sitt första och sitt senaste inlägg om att det skulle finnas stora samordningsvinster med Trafikverket. Han sa att när allt som rör väg och järnväg samlas inom en myndighet blir det stora samordningsvinster. Samtidigt svarade statsrådet att vi nu har en myndighet som kan sköta mycket av planeringsarbetet för utvecklingen av transportsystemet i Sverige. Han använde även formuleringen att myndigheten kan fånga de fyra trafikslagens olika betydelse och inte ställa dem mot varandra. Svaren är väldigt vaga, och det är ju för att Trafikverket inte klarar sitt uppdrag. Det är en för stor myndighet.

Man har gett Trafikverket en helt omöjlig uppgift, och det märks. Statsrådet säger själv att det går rekordmånga tåg på svenska järnvägar. Vi har alltså en myndighet som ska sköta allt statligt vägunderhåll, all statlig nybyggnation av väg och allt statligt underhåll och byggande av järnväg. Samtidigt har vi en situation där trafiken slår rekord. Inte ens på 1850-talet hade man bara en myndighet som ansvarade för allt detta. Men nu ska det plötsligt funka, när vi har rekordmycket tåg och rekordmycket trafik på svenska vägar och järnvägar. Det säger sig självt att det inte går och att Trafikverket misslyckas med sitt uppdrag för att de har fått en omöjlig uppgift. Det här är ingen ny kritik.

Statsrådet försökte också antyda att det här uppstod under regeringen Löfven eller efter det att regeringen Andersson avgick. Men redan i början av 2015, alltså när regeringen Reinfeldt precis hade avgått, kom det svidande kritik mot Trafikverket. De klarade inte av att hålla koll på kostnaderna för järnvägsunderhållet och hade ingen koll på järnvägsanläggningen. Redan då kanske man skulle ha funderat på om myndigheten var för stor. Mitt eget parti kanske skulle ha varit lite mer kritiskt tidigare.

Vi ser ju, och har sett under lång tid, att Trafikverket är en alltför stor myndighet som inte klarar sitt uppdrag. Det är i alla fall min uppfattning. Kadir Kasirga var också inne på att kritiken ju inte bara kommer från socialdemokrater som vill plocka politiska poäng på infrastrukturministern. Den kommer också från branschen. Den kommer från människor som jobbar med de här frågorna. Företrädare för tågbolag säger saker som att Trafikverket är ett sjunkande skepp. Det är alltså ingen lågmäld kritik mot Trafikverket, utan det är hård och svidande kritik från de aktörer som har allra mest att göra med Trafikverket.

För att ytterligare visa på hur stort Trafikverket är och därmed hur omöjligt upptaget är gjorde jag en liten övning. Jag jämförde regleringsbreven för Polismyndigheten, som ju är den största myndigheten räknat i antalet anställda, och Trafikverket. Polisens regleringsbrev är på 16 sidor. Trafikverkets är på 28 sidor. Det är nästan dubbelt så långt, och det visar att myndigheten har ett uppdrag den inte klarar. Det beror på att styrningen från regeringen är för dålig.

Jag förstår att det gör ont att avveckla ett projekt som inleddes av regeringen Reinfeldt för 15 år sedan och särskilt att säga det den dag myndigheten fyller 15 år, som vi konstaterade för någon timme sedan. Men vi måste kunna se nyktert på den här typen av frågor. Vi måste kunna se när en myndighet som har ett så viktigt uppdrag som Trafikverket, nämligen att sköta landets hela infrastrukturanläggning, har fått en uppgift som stiger myndigheten över huvudet.