Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Det är naturligtvis välkommet att regeringen nu föreslår anslag till Lantmäteriet för att hantera den akuta situation som myndigheten befinner sig i. Men låt oss vara ärliga: Detta är en reaktion på ett haveri som har pågått alldeles för länge. Det är ett haveri som inte bara har drabbat tusentals människor och företag utan också visar hur regeringen inte tar sitt ansvar.
Lantmäteriet är en av våra mest samhällskritiska myndigheter. Det handlar inte bara om kartor och ritningar utan även om samhällsbyggnad och, i förlängningen, Sveriges säkerhet. När denna myndighet misslyckas, som den nu har gjort, får det ringar på vattnet långt utanför myndighetens kontorsväggar. Byggprojekt blir inte av. Företag läggs ned. Privatpersoner kan inte genomföra en enkel tomtreglering utan att vänta i ett år, och de får dessutom betala dyrt för det. Någonting är riktigt fel när privatpersoner inte ens får tydliga svar på varför fakturor på hundratusentals kronor skickas.
Det allvarligaste, herr talman, är dock att vi har en myndighet som upprepade gånger har varnats internt om allvarliga säkerhetsbrister. Handlingar som omfattats av försvarssekretess har funnits fritt tillgängliga för nedladdning. Regeringen informerades om detta redan i mars förra året, men ändå valde man att inte göra något. För mig är detta inte bara passivt utan också vårdslöst.
Det är viktigt att påpeka att det var först i maj – efter interna påtryckningar och efter att delar av styrelsen flaggat för att det kunde handla om brott mot säkerhetsskyddslagen – som Lantmäteriet stängde sina digitala tjänster. Det skedde inte efter ett ingripande från regeringen utan trots regeringens passivitet. Det tog ytterligare ett halvår innan regeringen ens började tala om resurser eller åtgärder. Under denna tid växte problemen för företag, kommuner och privatpersoner, och osäkerheten ökade.
Man skulle kunna kalla detta senfärdighet, men för mig framstår det som tjänstefel. Det är inte godtagbart att förlita sig på att en myndighet som är föremål för säkerhetsgranskning, och vars generaldirektör till slut tvingades lämna myndigheten, själv ska avgöra om regeringen behöver agera.
Herr talman! Jag har ställt frågor till statsrådet under det gångna året. Jag har fått undvikande svar. Regeringen har hela tiden hänvisat till att man följer utvecklingen. Men när det handlar om Sveriges säkerhet och en av de viktigaste myndigheterna i samhällsbyggnadskedjan räcker det inte att följa, utan då måste man leda. Man måste agera när varningarna kommer. Det är inte valfritt.
Att regeringen nu skjuter till resurser är ett steg i rätt riktning, men detta får inte dölja det faktum att man lät månader passera utan att ta tag i problemet. Det är inte bara Lantmäteriet som måste ta ansvar, utan det måste också statsrådet och regeringen göra. Därför är min fråga varför statsrådet och regeringen inte agerade tidigare.