Herr talman! Jag vill först och främst passa på att säga grattis till minister Kullgren, för jag läste att det ska bli tillökning i familjen i slutet av sommaren.

Åter till debatten. Det är precis som ministern säger: Vildsvinsstammen i Sverige växer kraftigt. Detta påverkar samhället på flera sätt – inte minst jordbruket. Vildsvinen bökar i markerna och förstör spannmål, vall, potatis och majs med mera. Enligt LRF handlar det om skador på grödor till ett värde av över 1 miljard kronor varje år. Detta drabbar såklart våra lantbrukare hårt, eftersom de redan befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge.

Ett ökat antal vildsvin innebär också en större risk för spridning av allvarliga sjukdomar, såsom afrikansk svinpest, men också för ett ökat antal trafikolyckor. Dessa utmaningar behöver hanteras, och där spelar våra jägare en väldigt viktig roll.

Herr talman! För att öka incitamenten för vildsvinsjakt behöver vi underlätta för jägarna att ta hand om köttet. Trots att vi har ett växande jakttryck är det nämligen långt ifrån allt detta kött som når våra matbord. Mycket går till spillo, vilket är problematiskt eftersom vildsvinskött är ett hållbart, närproducerat livsmedel av hög kvalitet. Genom att ta vara på köttet från de djur som fälls kan vi både minska matsvinnet och stärka vår svenska livsmedelsberedskap.

Det har länge funnits en tydlig politisk vilja att underlätta jakten på vildsvin, oavsett regeringskonstellation. Det har tagits fram åtgärdsplaner med fokus på lokal och regional nivå för att minska vildsvinsstammen. Det har också blivit möjligt för våra jägare att använda värmekameror och nattkikarsikten för att underlätta jakt den tid när vildsvinen är som mest aktiva. Jägarna har också möjlighet att sälja vildsvinskött direkt till konsumenter, butiker och restauranger. Trikintestningen har med hjälp av statliga subventioner gjorts kostnadsfri.

Allt detta är bra, men för att vi ska lyckas fullt ut krävs också att våra myndigheter är lyhörda och arbetar mot samma mål.

Herr talman! Det var därför väldigt oroväckande när Livsmedelsverket nyligen fattade beslut som i praktiken innebar att legotillverkning av charkprodukter från jägarnas vildsvinskött inte längre skulle vara tillåten. För dem som inte är jätteinsatta betyder det att en jägare inte längre ska kunna lämna in sitt kött till ett charkuteri för att få det förädlat till exempelvis viltkorv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Livsmedelsverket måste självklart förhålla sig till livsmedelslagstiftningen och se till att livsmedelssäkerheten alltid står i centrum. Beslutet väckte dock frågor, eftersom det försvårar möjligheten att ta till vara hela djuret och på sikt kommer att minska jägarnas vilja att bidra till en nödvändig viltförvaltning.

Det är bra att Livsmedelsverket nu har valt att pausa förbudet, precis som ministern säger, och tydligt signalerat att man inte vill försvåra för jägare utan tvärtom är öppen för dialog och fortsatt analys.

Jag vill understryka att detta inte handlar om att rikta kritik mot myndigheten i sig, för den har ett komplext uppdrag och viktiga ansvarsområden. Men det visar samtidigt hur viktigt det är att det finns en nära dialog mellan politiken och våra myndigheter, särskilt i frågor där man måste väga olika intressen mot varandra.

Det handlar i slutändan om förtroende. Jägare, småföretagare och konsumenter ska kunna lita på att de här reglerna hänger ihop och är lätta att förstå och att det finns en röd tråd från politiska beslut till hur det fungerar i verkligheten.

Herr talman! Jag vill därför fråga landsbygdsminister Peter Kullgren hur han ser på möjligheten att i samverkan med Livsmedelsverket se till att jägare även fortsättningsvis kan lämna in sitt vildsvinskött till charkuterier för vidare förädling. Jag skulle också vilja höra hur ministern ska se till att samordningen mellan politiska beslut och myndighetsutövning på kort och på lång sikt fungerar inom ministerns eget ansvarsområde.