Fru talman! Jag tackar Markus Selin för interpellationen.

Jag vill göra några nedslag. Ett av dem gäller långsiktighet. Den förra regeringen lät genomföra en utredning som renderade i det faktum att det är riksdagen som tar beslut om den tolvåriga investeringsplanen. Att vi har en tolvårig materielinvesteringsplan gör att vi har en plan för uppbyggnad av totalförsvaret. När andra länder säger ”Köp!” eller ”Spendera!” är vi kraftigt hjälpta av att vi har en sådan långsiktighet i vår materielförsörjningsplan. I fjol gav vi till exempel Försvarsmakten och FMV ett beställningsbemyndigande att köpa försvarsmateriel för 126 miljarder. Det sker alltså en del genom den långsiktighet vi har.

Markus Selin var inne på FMV. I ekonomiska termer ser vi att försvarsbudgeten ökar allra mest på materielsidan, och det finns skäl till detta. Det går snabbare, framför allt om man har en plan, att växa materiellt än att växa personellt. Det tar tid att utbilda nya människor. Vi ligger därför lite annorlunda till. Det beror på att vi började vår försvarsupprustning redan för några år sedan, inte minst genom totalförsvarsbeslutet 2020. Detta gör att vi har lite mer tonvikt på materiel än på personal.

Vi måste släppa på. Vi kan inte ha en stark centralstyrning, för då kostar det tid. Ju mer vi släpper på, desto viktigare blir det med uppföljning och med mål- och resultatredovisning. Det handlar också om produktivitet. Hur ser det ut i krigsförbanden? Går krigsdugligheten, eller KDU, uppåt? Vi arbetar väldigt hårt med att se till att Försvarsmaktens budgetunderlag och, framför allt, mål- och resultatredovisning går att följa samt med att se till att detta bidrar till ett starkare försvar. Jag uppmanar försvarsutskottet att arbeta i samma anda.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.