Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet UU8 om internationellt bistånd och den så kallade CSO-strategin, strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Regeringen beslutade i september 2024, inom ramen för reformagendan för internationellt bistånd, om en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället och dess organisationer för perioden 2025 till 2029.

I strategin pekar regeringen på att civilsamhällesorganisationerna är viktiga partner i genomförandet av det svenska humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet med andra länder. Organisationerna bidrar med ett mervärde genom sin lokala närvaro och förankring och kan skapa möjligheter för människor att själva påverka och förbättra sina levnadsvillkor. Särskilt i konfliktmiljöer och i svåra säkerhetspolitiska kontexter kan lokala civilsamhällesorganisationer vara avgörande för att kunna genomföra biståndsinsatser. De utgör också en viktig del av ett lands demokratiska fundament.

Herr talman! Ett starkt civilsamhälle i utvecklingsländer är också viktigt för att kunna genomföra svenskt utvecklingsbistånd inom ett stort antal strategier. Det finns också uppenbara synergier med svenska intressen inom det bredare utrikespolitiska området, till exempel vad gäller demokratisk utveckling, fred och säkerhet.

Jag skulle vilja referera till det tidigare anförandet av ledamoten Olle Thorell. Om vi tar exemplet Colombia finns där 27 FN-organisationer närvarande i landet. Min poäng med det är att det inte alltid ger mer. Anledningen till att regeringen i sin biståndsagenda minskar antalet civilsamhällesorganisationer är ju att man vill ha närmare till det lokala samhället så att pengarna kan nå fram med färre mellanled.

Herr talman! Jag går vidare. Sida och mottagande organisationer ska säkerställa att mottagare av stöd i civilsamhället inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism och att de står bakom demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Sida och mottagande organisationer ska vidare säkerställa att stöd inte går till verksamhet som motarbetar den regelbaserade världsordningen och svenska intressen. Övergångsperioden, som sträcker sig fram till den 30 september i år, ger organisationerna tid att anpassa sig och se över och avsluta de ingångna avtal som gör att man kan minska antalet CSO:er.

Herr talman! Jag skulle vilja nämna några syften med den nya modellen och vad den ska bidra till.

Det första är ansvarsfull hantering av skattemedel. Sveriges internationella bistånd uppgår till 56 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar. År 2023 var det 0,99 procent av bni, och 2024 var det 0,91 procent av bni. Det var fortfarande över den gräns på 0,7 procent av bni som rekommenderas internationellt och av FN. Att hanteringen av skattemedel ska vara ansvarsfull är ganska självklart. Biståndet måste ge resultat och skapa genomslag för varje satsad krona. Det är inte summan som avgör effekten av biståndet. Regeringen stärker kontrollen och uppföljningen för att säkerställa att pengarna används korrekt.

Det andra är effektivitet och transparens i biståndet. Modellen syftar till ökad transparens, effektivitet och spårbarhet hos biståndsmedlen. Målet är att pengarna ska nå fram till mottagaren genom färre transaktionsled.

Det tredje är långsiktigt stärkande av civilsamhället. Modellen leder till ökad självständighet för organisationerna. Förändringarna skapar förutsättningar för hållbar utveckling utan biståndsberoende.

Det fjärde syftet är ökad säkerhet och kvalitetskontroll. Jag upprepar att viktiga krav är att mottagaren inte får ha kopplingar till våldsbejakande ideologier eller extremism. Svenska intressen och demokratiska värderingar ska främjas, och den nya modellen ger också ökad kontroll över vilka organisationer som får stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Herr talman! Jag skulle vilja ge ett par exempel. Wateraid är en organisation som jobbar med att säkerställa tillgång till vatten och sanitet. Det är något basalt som vi i Sverige tar för givet. Det är något som inte minst stärker tryggheten och säkerheten för flickor och kvinnor och ger dem möjligheter till goda eller förbättrade levnadsvillkor. Ett annat exempel är SRHR-satsningar där Sverige, genom EU, på Filippinerna arbetar väldigt lokalt med det civila samhället för att stödja arbetet med att stärka sexuell och reproduktiv hälsa för flickor och kvinnor. Civilsamhället spelar en aktiv och stor roll i samarbetena och ser till att biståndspengar som Sverige bidrar med faktiskt når ända fram och möter de behov som finns i mottagarlandet.

Herr talman! I en snabbt föränderlig värld och då den regelbaserade världsordningen utmanas måste vi hitta nya och mer effektiva lösningar på många områden. Det gäller även biståndet. Det ställer nya krav på vår förmåga att navigera i ett nytt geopolitiskt landskap. Neddragningen av USAID påverkar hela det globala biståndssystemet, och vi kan redan se flera negativa konsekvenser. Men det ger också möjligheter till nya samarbeten, allianser och nya lösningar. Sverige är med sin nya reformagenda därför väl förberett för att ställa om. Det är en styrkeposition när det gäller biståndsarbetet som Sverige bidrar med.

Fler länder i Europa behöver bidra, och vi måste arbeta effektivare, smartare och mer innovativt. Biståndets effekter måste bli mer hållbara och syfta till att stärka länder och människors levnadsvillkor, ekonomiska egenmakt och frihet så att de kan stå på egna ben. Det är målsättningen med biståndet. I det arbetet spelar det civila samhället en viktig och stor roll.

(Applåder)