Herr talman! Tack, Anna Lasses, för förtydligandet om var oron ligger!

Jag ska säga att de civilsamhällesorganisationer som söker bistånd direkt hos en utlandsmyndighet ofta är organisationer som är väl kända genom väldigt långvariga relationer. Kanske har man också en svensk motpart i Sverige och i det landet, men för ett visst projekt gör man en ansökan i det aktuella landet.

Jag tror inte att ledamoten behöver vara så orolig för detta. Det handlar inte om något förstatligande. Även i dag förmedlas en del medel via utlandsmyndigheterna – det har gått att ansöka direkt där – så det är inte någon jättestor förändring som sker. Man slår fast att inte mer än 8 procent av det totala civilsamhällesstödet ska gå den vägen.