Herr talman! Jag skulle vilja gå tillbaka i tiden till 2009. Då fattade man ett ganska drastiskt beslut: Man stängde av delar av Kattegatt för bottentrålning.

Det var en överenskommelse mellan Danmark och Sverige för att rädda den sista torsken i Kattegatt. Det var få torskar kvar, om ens några, och fisket gick i stöpet. Man kom fram till att om man skyddade torsken på det här stället genom att ta bort bottentrålning kanske det fanns en möjlighet för torsken att hinna leka och bli fler. Det fanns en tro att om man fredade lekområdena för torsken skulle vi få den tillbaka.

Det var ett stort och modigt beslut. Det var ganska unikt att Sverige och Danmark gick med på det här. De gick med på att man skulle få ha fasta redskap, alltså kräftburar. Det här är framför allt kräftbottnar, där trålen faktiskt går i bottnen eftersom kräftorna lever på bottnen. Man fick ha stående burar men inte några trålar. Alla hoppades jättemycket på det här.

Tyvärr gick det inte som det var tänkt, herr talman. Torsken kom inte tillbaka. Om det var för att man skyddade området för sent, att det fanns för lite lekbiomassa, att man var på fel ställe eller att man behövde göra en kompletterande åtgärd någon annanstans vet man fortfarande inte.

Däremot såg man att bottenlivet hade kommit tillbaka. För den stora fisken var det ingen skillnad, men man såg helt plötsligt levande bottnar. Epifaunan och meiofaunan, alltså de som lever på bottnen och i bottnen, hade kommit tillbaka mycket snabbare än man hade trott.

Herr talman! När kameran åkte över bottnen såg man meterhöga piprensare och små sjöpennor. Det är svenska koralldjur. Man såg att ormstjärnorna hade återvänt. Cylinderrosor, otroligt vackra släktingar till anemonerna som har en fot nedgrävd i leran och ser ut som ett levande fyrverkeri, stod där på bottnen – för att de inte hade fått en trål i huvudet på några år.

Det här skapade huvudbry både bland myndigheterna och för oss politiker. Det här var mandatperioden 2014–2018. Området var ju skyddat för att man skulle få tillbaka torsken, men torsken kom inte tillbaka. Fiskarna ville in och fiska – de hade gått med på stoppet för att få tillbaka torsken, men de ville fortfarande tråla efter kräfta. Man hade också minskat minimimåttet på kräfta under den här tiden, vilket gjorde att det var mer fördelaktigt att fiska med trål än med bur. Man hade fått tillbaka ett skyddsvärt område med stor meio- och epifauna, men det var inte därför det var skyddat från början.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden

Herr talman! Jag ska inte gå in på alla turer. Det slutade med att området blev skyddat. Det är klassat som ett Ospar-habitat – Ospar är den konvention vi har för Nordatlanten – och det är fortfarande trålförbud där. Torsken har fortfarande inte kommit tillbaka. Däremot är den stora epibentiska faunan kvar, och man ser en ökning av plattfisk och havskräfta.

Med den här lilla historien vill jag illustrera vad ett trålförbud kan göra när det gäller bottentrålning. Jag är också otroligt glad över det beslut vi ska fatta om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden.

Man kan förbjuda det redan i dag om man vill. Skillnaden med den här lagstiftningen är att man får göra det även om det ingriper så att fisket avsevärt försvåras. Tidigare har man bara fått införa förbud om fisket inte påverkas, och då är det ju ingen mening med det. Här handlar det om att faktiskt ta bort det här fisket.

Herr talman! Det är nog få som har missat min kärlek till havet. Många i den här kammaren är kanske sedan många år tillbaka trötta på att jag tjatar om detta. Men jag är marinbiolog, och det var de här frågorna som tog mig till politiken. Det var därför jag tog klivet och gick från forskning och utbildning till att faktiskt komma in i politiken. Och jag vet inte hur många gånger jag har sagt i olika sammanhang, valrörelser och olika debatter, att Miljöpartiet vill förbjuda bottentrålning med start i marina skyddade områden. Jag har sagt det åtminstone sedan 2008, så det är många gånger.

Sedan har jag försökt byta ut ordet bottentrålning och säga att vi vill förbjuda destruktiva fiskemetoder, för det finns otroligt många olika sorters trålar. Ibland kanske bottentrålning till och med är det bästa på just den bottnen. Det beror helt och hållet på hur det är, men ett destruktivt fiskeredskap är ett som förstör mer än det gör nytta. Men varken pressmänniskor eller medier har velat använda ”destruktiva fiskemetoder”, så nu står vi här med ”bottentrålning”. Jag tror att de allra flesta förstår vad det betyder.

I dag är vi här för att faktiskt förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, vilket jag är otroligt glad för och har kämpat länge för. Vi var med och fick in det i januariöverenskommelsen, och nu går det äntligen igenom i riksdagen – vad jag tror.

Dock finns det, herr talman, detaljer som jag ser inte tillgodoses i det här. Det finns kryphål.

Till exempel är möjligheterna till undantag väldigt vagt preciserade. Regeringen lägger det här i knät på Havs- och vattenmyndigheten och låter kriget, höll jag på att säga, fortsätta där om att ha undantag eller inte i stället för att sätta ned foten i fråga om vad undantagen skulle kunna vara. Detta oroar. I värsta fall skulle denna lagstiftning kunna bli ett slag i luften och att alla som ansöker får ett undantag. Då blir det ingenting.

Vi skulle vilja se att man hade en mer preciserad möjlighet till undantag och att det då faktiskt finns vetenskaplig grund för att det inte påverkar. Därför yrkar jag bifall till reservation 3. Jag hade gärna sett att det hade varit med.

Vi har ytterligare en reservation. Jag ska inte yrka bifall till den, men vi vill förstås se fler åtgärder för havsmiljön även utanför de skyddade områdena. Jag vill också påpeka att införandet av detta – tillsammans med andra delar som den här regeringen har gått vidare med – kommer samtidigt som man gör drastiska nedskärningar på Havs- och vattenmyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden

Jag hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga och ger myndigheten de medel den behöver för att detta förslag ska gå igenom så smidigt som möjligt och så snabbt som möjligt, så att vi faktiskt får fler levande fyrverkerier under vattnet i form av cylinderrosor och piprensare.

(Applåder)