Herr talman! Det är omöjligt att i en debatt om internationellt bistånd bortse från vad som har hänt i världen sedan september–oktober förra året, då de motioner skrevs som vi behandlar i betänkandet. Världen såg då helt annorlunda ut än den gör i dag. Framför allt rådde ett helt annat läge när det gällde biståndet i världen. Det var innan Trumpadministrationen tillträdde i januari och per omgående ströp stödet till WHO. Några veckor senare frös man USAID:s verksamhet, som stått för över 40 procent av allt bistånd i världen, för att genomlysa den. För bara ett par veckor sedan kom så beskedet att 83 procent av USAID:s alla kontrakt skulle avslutas. Med ett pennstreck försvann på så vis 93 procent av alla insatser därifrån.

En del av dessa pengar utgörs av de 120 miljoner kronor som Sida har betalat in till USAID, till gemensamma projekt. Självklart måste Sverige göra allt för att få de pengarna tillbakabetalade, så att de kan gå till de projekt som de var avsedda för, bland annat hjälp till bönder att klimatanpassa sina odlingar.

USA:s agerande är inte någon isolerad företeelse, om än extrem vad gäller magnituden, både i reda pengar och i procent av bni. Nederländerna kommer stegvis att minska biståndsbudgeten med 30 procent, Belgien med 25 procent och Frankrike med 37 procent. Storbritannien minskar sitt bistånd med 40 procent. Sådana stora nedskärningar i det internationella biståndet kommer inte att gå obemärkta förbi, tvärtom. Det är en farlig väg att gå. Det är rent kontraproduktivt, vill jag påstå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Världen hänger ihop, herr talman. Detta har inte minst pandemin, krig, konflikter och klimatförändringar på senare år visat med all önskvärd tydlighet. I Kenya, som jag besökte i februari, lär We Effect ut metoder som hjälper bönder att göra sina jordbruk mer motståndskraftiga mot klimatförändringar. Sådana goda exempel behöver spridas och implementeras på fler håll, så att länderna blir självförsörjande och så att människor som bor i lokalsamhällena blir mindre sårbara.

Bangladesh är ett av de länder som är allra mest utsatta för klimatförändringar. Cyklonerna kommer allt oftare. De blir allt starkare och ställer allt större arealer under vatten i det tätbefolkade landet. Röda Korsets cyklonvarningssystem har räddat livet på hundratusentals människor, men böndernas marker översvämmas likafullt av havsvatten som gör att färre grödor växer på åkrarna. Det salta havsvattnet har trängt ned i grundvattnet och utlöst kemiska processer som frigör järn och arsenik i berggrunden och gör dricksvattnet hälsovådligt. Mängder av män har begett sig till 24miljonersstaden Dhaka och andra städer för att hitta en försörjning men lämnar kvinnor och barn hemma att försöka odla jorden så gott det går. Kvinnorna behöver gå allt längre sträckor för att hämta vatten. Som i alla bristsituationer uppstår konflikter, där redan utsatta grupper som etniska minoriteter och kristna drabbas allra värst.

Wateraids insatser, som med lokalt anpassade metoder renar det otjänliga vattnet och förser byar och städer med drickbart vatten, är direkt livsviktiga. Dessutom möjliggör det för människor att bo kvar och motverkar på så sätt migrationen.

Till detta, herr talman, kommer det säkerhetspolitiska läge som har förvärrats efter Rysslands invasionskrig i Ukraina, kombinerat med den nya administrationen i USA, som för en retorik om att den regelbaserade världsordningen är passé och att gamla allianser och internationella överenskommelser är något man kan strunta i.

När andra länder tenderar att finansiera sina upprustningar med biståndsnedskärningar står Sverige stadigt. Det gör vi inte bara för att biståndet har ett moraliskt egenvärde utan också för att det är en annan sida av samma mynt: att främja fred och säkerhet för såväl stater som människor.

Herr talman! Det är nu utomordentligt viktigt att Sverige tillsammans med EU och andra likasinnade länder analyserar hur man i någon mån kan täcka upp de strategiskt mest kännbara luckor som har uppstått, inte bara humanitärt utan också ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. När väst drar sig tillbaka är risken uppenbart stor, vilket flera talare har varit inne på, att Ryssland och Kina är snabba med att ta över inflytandet i Asien, Afrika och Latinamerika.

Därför är jag i dag stolt över att Sverige har visat på en annan väg. Regeringens och samarbetspartiernas besked, som det var presskonferens om i går, är att vi bygger upp vårt lands säkerhet utan att världens fattigaste och mest utsatta behöver betala.

Den biståndsbudget som lades fram i höstas, med 53 miljarder kronor per år under perioden 2026–2028, ligger fast. Detta är helt i linje med den överenskommelse som gjordes på Tidö hösten 2022 om ett långsiktigt, transparent och effektivt bistånd där spelreglerna är tydliga och där civilsamhällets roll stärks. Även i tider av stora förändringar, ska man notera, är anslaget till civilsamhällesstrategin nämligen konstant, utan några minskningar, tvärtemot vad man skulle kunna tro när man lyssnar på somliga ledamöter här i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

Reformagendan för biståndet som regeringen antog i december 2023, med underrubriken ”Globala utmaningar i en ny tid”, pekar ut riktningen framgent.

I stället för 400 mål utan inbördes prioritering, som gjorde biståndet omöjligt att styra eller följa upp, finns nu tydliga fokusområden. Det är till stor hjälp i den process vi står inför nu, när andra länder famlar efter hållpunkter.

De tematiska prioriteringarna utgör vad regeringen beskriver som svenska intressen. För de åhörare som inte känner till vilka de är gör jag här en rekapitulering:

Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning

Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta

Främja frihet och bekämpa förtryck

Utökat och effektiviserat klimatbistånd

Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt

Stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken

Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd.

Detta är väl genomtänkta och avvägda tematiska prioriteringar som det finns stor acceptans för.

Herr talman! Genom det arbete som Sveriges regering redan kommit långt i har vi ett försprång i det effektiviseringsarbete som många länder nu går in i. Vi kan ta på oss ledartröjan i de internationella diskussionerna om hur världens mest utsatta medmänniskor inte ska lämnas åt sitt öde utan få förutsättningar för en bättre och tryggare tillvaro.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)