Herr talman! Förra helgen besökte jag min väninna och hennes familj. Familjen har 24 hönor och tuppar som bor i den gamla lekstugan i trädgården. Det är sonen Hugo som är ansvarig för hönsen. I helgen, när jag var där, blåste det rejält. Man kan säga att det var storm i Skåne. Hönorna hade inte tagit sig in i lekstugan under kvällen, och när vi skulle titta till dem satt ett tiotal i lä bakom planket. Hugo och jag fångade och bar in dem en och en. Det är fina, stora och tunga blommehöns som väger två tre kilo styck. De kom in i sin lekstuga där de har fullt med fina sittpinnar och reden. De ger fullt med ägg som täcker familjens och grannarnas behov. Jag kan konstatera att dessa höns mår bra.

Det tycker dock inte Jordbruksverket, herr talman. Jordbruksverket drog nyligen tillbaka sitt förslag om nya utrymmesregler för den som håller exempelvis höns som sällskap eller som hobbyverksamhet. Förslaget innebar drastiskt ökade krav på både inomhus- och utomhusytor. Dessa regler skulle alltså gälla höns och andra smådjur som hålls som sällskap eller som hobbyverksamhet, inget annat.

Bakgrunden till tillbakadragandet var omfattande kritik från djurägare. Även vi i Centerpartiet var kritiska till förslaget. Vi kallade därför ansvarig minister, Peter Kullgren, till riksdagens miljö- och jordbruksutskott för att han skulle förklara sig. Som tur var behövde han inte komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Hur kunde det bli så fel? Jordbruksverket motiverade ändringen med att det inte finns någon ekonomisk hänsyn att ta när det kommer till just hobby- och sällskapshöns, till skillnad från de höns som hålls inom storskalig verksamhet för ägg- och köttproduktion. Jag anser att det är ett förenklat sätt att se på saken.

I fråga om det förslag som ska ses över igen vill vi att regeringen förtydligar för Jordbruksverket att de inte kan stirra sig blinda på metrar och centimetrar utan måste kunna lyfta blicken. Vi behöver färre regler, inte fler, för att möjliggöra för hobby- och sällskapsdjur.

För det första behöver Jordbruksverket beakta att det nya regelverket inte får slå sönder det värdefulla bevarandearbete som bedrivs i Sverige för äldre svenska lantraser, till exempel den skånska blommehönan.

För det andra behöver regeringen och Jordbruksverket ta till sig att omvärldsläget har förändrats drastiskt och att en småskalig och decentraliserad matproduktion är en del av den svenska livsmedelsberedskapen. Det är bättre att staten satsar på att det ska finnas levande höns i villakvarter än på att lägga miljarder på att lagra matkonserver.

För det tredje behöver regeringen slå ett slag för den levande landsbygden, folkhälsan och förståelsen för var maten kommer ifrån. För få barn har fått höra en tupp gala eller fått chansen att plocka ett nyvärpt ägg från redet. Ett Sverige där det bara finns plats för likadana vita ägg i förpackningarna är ett fattigare Sverige.

Herr talman! Ungefär samtidigt som jag hälsade på Hugos hönor diskuterades det gemensamma utkastet till betänkandet om djurvälfärd under transport i EU. Men många av de mer omdiskuterade delarna i EU-kommissionens förslag, såsom transporttider, temperaturer och utrymme, saknades helt och hållet.

EU-kommissionen meddelade 2020 att de planerade en översyn av djurskyddslagstiftningen och att förslag om ändrade regler för bland annat slakt och burhållning skulle presenteras. Av detta blidde det nästan ingenting. Hittills har endast förslag om djurtransporter och regler för hundars och katters förhållanden lagts fram.

Rapportörerna är överens om att alla djurtransporter ska ha ett gps-system och att transportörerna ska genomgå utbildning för att få köra djur. Däremot saknas ändringsförslag för många delar av EU-kommissionens förslag där rapportörerna inte kunnat komma överens, till exempel om hur många transporttimmar som ska tillåtas, vilka temperaturförhållanden som ska råda under transporten, hur mycket utrymme djuren ska ha när de transporteras och om djur även fortsättningsvis ska kunna transporteras till länder utanför EU. Det är alltså långt lägre krav än vi har för djurtransporter i Sverige.

Detta borde regeringen lägga sin energi på. Regeringen borde i förhandlingarna se till att betona djurvälfärd och höga krav, för djurens bästa och för att vi ska få lika villkor. Det har vi också framfört i överläggningar med regeringen.

Vi får se hur det kommer att bli. Övriga Europaparlamentariker i jordbruksutskottet och transportutskottet har fram till den 10 april på sig att inkomma med ändringsförslag till utkastet till betänkandet. Parlamentet planerar att rösta om sin position till EU-kommissionens förslag i oktober 2025, alltså till hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! De europeiska djurskyddsreglerna måste skärpas. Sverige är en förebild i sammanhanget. Men för en rättvis konkurrens på den inre marknaden och för djurens välfärd krävs en uppdatering som moderniserar och skärper EU:s krav. En sådan skärpning bör bland annat innebära ett förbud mot att hysa djur i bur. Det gäller inte minst för hönor.

Överlag bör kraven på djurskydd och miljöhänsyn inom djurhållning höjas till svensk nivå. Sverige har länge legat steget före, och det är viktigt för både lantbrukets konkurrensvillkor och djuren att resten av EU kommer i kapp. Det handlar om alltifrån att införa förbud mot rutinmässig svanskupering av grisar till att transporter av djur till slakt inte ska behöva ta mer än åtta timmar. Det bör även göras stärkta gemensamma insatser för att hantera och förhindra spridningen av smittsamma djursjukdomar, exempelvis afrikansk svinpest.

För att detta ska prioriteras behövs en kommissionär med ansvar för djurvälfärdsfrågor, striktare EU-regler, bättre uppföljning av reglerna och ett ökat fokus på dessa frågor. Därför vill jag yrka bifall till reservation 13. Det är där vi kan göra mest skillnad för djuren.

Herr talman! Jordbruksverket gör också mycket bra saker. Hanteringen av den afrikanska svinpesten bland vildsvinen i Fagersta har varit exemplarisk. Tillsammans med kommunen, civilsamhället, markägarna, jägarna och veterinärerna har man på ett effektivt sätt lyckats få bort denna smitta – precis enligt regelboken.

Nu är dock en ny smitta på gång. Under årets första månader har virussjukdomen blåtunga drabbat allt fler lantbrukare i sydvästra Sverige. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt har över 400 besättningar drabbats.

Blåtunga smittar huvudsakligen via knott under sommarhalvåret, och nu syns konsekvenserna av smitta som spreds under förra sommaren. Det tar sig framför allt uttryck i form av att kalvar föds med olika sorters missbildningar, bland annat på hjärnan. Det gör att djuren i många fall inte är livsdugliga utan måste avlivas.

Förutom det emotionella lidandet för lantbrukaren blir det även en kännbar ekonomisk påverkan. Det handlar dels om förlusten av djur, dels om kostnaden för vaccinering, provtagning, veterinärbesök, avlivning och kadaverhantering – i en bransch som redan sedan tidigare har små marginaler och som är oerhört viktig för Sveriges beredskap.

Från lantbrukarnas sida efterfrågas nu en tydlig strategi för hur smittan ska motverkas och hur kostnaderna ska fördelas. Förslag har kommit om att regeringen ska tillföra omkring 100 miljoner kronor för att täcka kostnader för vaccinering och provtagning. Utifrån hur smittspridningen går till kan det även finnas anledning att besluta om undantag från de rådande beteskraven inför kommande sommarsäsong. Frågan är vad ansvariga myndigheter och regeringen gör för att lösa situationen.

Herr talman! Detta är inte något enstaka fall. Smittor och sjukdomar är något vi måste leva med. Men det finns såklart mer: fjäderfä som drabbas av fågelinfluensa och hästar som drabbas av hästinfluensa, kvarka eller som nu i Skåne en form av coronavirus. Ridskolor och stuterier har fått ställa in tävlingar och annan verksamhet.

Distriktsveterinärerna har ett stort ansvar på de flesta platser. Det är bra att regeringen nu möjliggör för fler veterinärer i Sverige. Jag är glad att regeringen har lyssnat på flera av våra förslag, såsom att tillåta journaler på engelska och att ha samverkan med veterinärer från andra nordiska länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Det är smittorna och det systematiska arbetet som regeringen och Jordbruksverket borde lägga kraft på, med rutiner och verktyg för att bromsa smittor och med ett vaccinationsprogram för blåtunga i stället för verklighetsfrånvända regler som att ett marsvin måste ha en bur på minst tre kvadratmeter.

Att vi ständigt behöver arbeta för att förbättra djurvälfärden och djurhälsan råder det inga tvivel om. Men vi får inte tillåta oss att bli enögda eller hamna i ett läge där vi silar mygg och sväljer kameler. Regeringen kan göra massor för att fler djur ska ha det bra, framför allt i EU, i stället för att fokusera på antalet kvadratmeter för Hugos hönor.

(Applåder)