Herr talman! Att ta sitt husdjur till veterinären är dyrt och har blivit allt dyrare de senaste åren. Enligt en utredning som ett försäkringsbolag gjorde i fjol hade priset för en medelskada på katt i snitt ökat med 25–55 procent mellan 2018 och 2023.

Transparensen kring vad en operation eller behandling kostar är väldigt bristfällig. Det är först efter att den har genomförts som djurägaren får notan och faktiskt kan veta vad kostnaden landar på.

Det behöver införas en så kallad referensprislista där djurägare kan se och jämföra priser för olika behandlingar. Detta är något som vi i Vänsterpartiet föreslår. Jag vill därför yrka bifall till reservation 2 i betänkandet, som handlar just om det.

En referensprislista är ett bra sätt att öka transparensen men kommer inte helt åt de oskäliga prisökningar som oligopolen skapar. Därför behöver det tas ytterligare steg för att förbättra konkurrensen och få ned priserna.

Herr talman! Veterinärkostnaderna har ökat i hela landet men skiljer sig samtidigt åt beroende på var i Sverige man bor. Dessa priser måste ned, och de måste bli mer likvärdiga i landet.

Vi vill även utreda möjligheten till nationella tariffer, där ansvarig myndighet ges i uppdrag att ta fram fasta priser i veterinärvården. Tyskland har redan ett system med tariffer, och det vi vill se i Sverige är någonting liknande.

Herr talman! Att två aktörer dominerar veterinärmarknaden är ett marknadsmisslyckande. Dagens oligopol behöver brytas upp. Vi föreslår därför att ett marknadsundersökningsverktyg införs som ger Konkurrensverket möjlighet att identifiera och åtgärda strukturella problem på marknader där konkurrensen fungerar dåligt – i det här fallet veterinärmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Djurens välmående är en grundläggande värdering i vårt samhälle. Att våra djur ska få leva under förhållanden som respekterar deras naturliga behov och beteenden är något som de flesta av oss håller med om.

I Sverige har vi haft lagen om kors betesrätt sedan 1980-talet. Men nu hotas den av regeringen. Vad innebär lagen? Jo, att alla nötdjur över sex månader, förutom tjurar, ska kunna komma ut på bete under sommaren. Har man sett kor på bete sommartid förstår man att det är en viktig del i deras naturliga beteende. Även forskningen har kommit fram till att korna mår bättre när de kan komma ut. Kornas hälsa förbättras på en rad sätt. De får bättre klövhälsa och benhälsa samt en minskad förekomst av inflammationer. Kor är djur som är anpassade för att beta. Om en ko inte får beta så mår den dåligt. Det är inte svårare än så.

Lagen om betesrätt var en del i den nya djurskyddslagen som kom 1988 efter en kampanj ledd av författaren Astrid Lindgren, som var starkt engagerad i djurrättsfrågor.

Djurskyddslagen säger att djur ska hållas så att de kan bete sig naturligt. Det vore att gå åt helt motsatt håll om vi slopade beteskravet. Livsmedelsgrossisterna menar att ett slopat beteskrav hindrar försäljning av svenskt nötkött inom offentlig sektor. De menar att betesrätten är avgörande för att kunna servera svenskt kött i våra skolor och på våra sjukhus. Betesdrift används i hög utsträckning som hållbarhetskriterium i den offentliga upphandlingen.

Herr talman! Jag är säker på att korna vill behålla beteskravet, och det vill också över 160 000 engagerade människor som skrivit under ett upprop som överlämnades till riksdagen i går. Vi i Vänsterpartiet vill behålla beteskravet. Det gynnar både naturen och de mindre och mellanstora mjölkgårdarna som i dag är viktiga att värna, inte minst av beredskapsskäl. Betande djur har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Vi är för ett system som slår vakt om kornas rätt att beta ute och att de som förlänger betestiden därutöver kan få bra ersättning. Vi vill att de lantbrukare som har naturbetesmarker med betesdjur ska få hundraprocentig kostnadstäckning, vilket de inte har i dag.

Herr talman! År 2019 fick Sverige en ny djurskyddslag. Den nya lagen innehåller framför allt tydliga skrivningar om vad som ska anses vara naturligt beteende för ett djur som hålls i fångenskap och att djuren ska ges möjlighet att agera utifrån det beteendet. Trots det fortsätter Sverige att tillåta att hönor hålls i bur för äggproduktion. Alltför ofta läser vi om missförhållanden inom svensk kycklingindustri. Djurskyddslagens skrivningar om djurens rätt till naturligt beteende räcker uppenbarligen inte till.

Herr talman! Det pågår i dag tyvärr ett systematiskt djurplågeri i flera av Sveriges kycklingfabriker. Det finns granskningar av aveln i svensk kycklingindustri där det avslöjas att ett företag har fortsatt att snurra och trampa ihjäl djur som var vid medvetande trots att länsstyrelsen har påpekat brister.

Organisationen Djurens Rätt har gjort en kartläggning av kontroller som har gjorts hos de fyra största kycklingfabrikerna i landet. Kartläggningen visar på stora brister. Det är problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet vid transporter samt frätskador från avföring som leder till uppfläkt hud ned till muskulaturen. Det här innebär ett stort lidande eftersom kycklingarna befinner sig i en så smutsig miljö att de får skador under fötterna. Men de transporteras ändå till slakteriet där de sedan tvingas att sitta i transportburar under flera timmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Ett annat problem är framavlade turbokycklingar. Det är kycklingar som är avlade för att så snabbt som möjligt få stora bröstmuskler för köttproduktion. Deras slaktålder är normalt 35 dagar, men de växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och ofta dör i förtid. Det här var några exempel på vad som förekommer i dag inom svensk kycklingindustri.

Vi i Vänsterpartiet anser att de rådande missförhållandena inom svensk kycklingindustri måste åtgärdas så snart som möjligt. Och de brister som har uppmärksammats i djurvälfärden tyder på att problemet är strukturellt. Det räcker alltså inte att ansvariga chefer på avslöjade företag avgår.

Vi har i vår budget föreslagit ett ökat anslag med 100 miljoner kronor för att utöka länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Det är ett steg i rätt riktning för att stärka djurvälfärden inom kycklingindustrin, men det är inte tillräckligt. Det behövs även starkare krav på bättre förhållanden. Det kan vara att kycklingarna ska ha tillgång till en större yta, förbud mot turbokycklingar, förbättrade bedövningsmetoder och förbättrade möjligheter till ett naturligt beteende och utevistelse.

Vänsterpartiet anser att det är hög tid att Sverige nu tar steg för en stärkt djurvälfärd och en minskad industriell kycklingproduktion. Regeringen behöver genom praktisk handling åtgärda de problem och lidanden som blir allt tydligare för varje år som går. Vi anser att det är hög tid att förbättra djurskyddspolitiken så att den i högre grad baseras på respekt för djuren.