Herr talman! I Sverige har vi en lång tradition av att värna djurens välbefinnande, och det ska vi vara stolta över. Vi har en av världens starkaste djurskyddslagstiftningar, och vi vet att ett gott djurskydd går hand i hand med en välfungerande och patientsäker djurhälsovård.

Men vi står inför utmaningar. Tillgången till veterinärservice varierar i landet, arbetsbelastningen för djurhälsopersonal är hög och tillsynen av verksamheten behöver skärpas. Regeringens förslag i propositionen som vi nu debatterar syftar till att skapa bättre förutsättningar för att säkerställa god och trygg djurhälsovård i hela landet.

I propositionen fastslås att skyddade titlar endast ska få användas av personer som har rätt utbildning och uppfyller lagens krav. Den som saknar behörighet ska inte kunna använda titlar som kan förväxlas med dessa. Det handlar om att värna kvalitet och förtroende och djurens rätt till professionell vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Efter många år som inspektör på Inspektionen för vård och omsorg, alltså den myndighet som utövar tillsyn över humanvården – den vård som vi människor får, där jag arbetade med frågor som rör legitimerad hälso och sjukvårdspersonal – vet jag hur viktigt detta är. Det är ett viktigt redskap för att skydda patienter, i det här fallet djuren och djurägarna.

Man ska skydda dem från charlataner, för det finns lurendrejare som utger sig för att ha en viss kompetens eller en viss utbildning men som faktiskt inte har det. Det händer inte så ofta och är inte särskilt vanligt, men när det händer orsakar det stor patientskada. Det är dessutom skadligt för tilltron till systemet. Därför är ett system med skyddade titlar viktigt.

En sak till som jag vill bemöta och som har tagits upp tidigare här i debatten är de prisökningar som jag tror att varje djurägare är medveten om. Det har blivit otroligt dyrt att besöka veterinären. Det här är en fråga som vi inom regeringssamarbetet diskuterar. Det finns ett engagemang även hos oss, precis som hos oppositionen.

Därför gav regeringen tidigare i mars Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom djursjukvården. Konkurrensverket ska analysera frågan och genomföra en utredning med fokus på priserna för djursjukvård avseende sällskapsdjur i hela landet med mera. Detta är viktigt för att få en bild av hur läget ser ut. Uppdraget ska redovisas i mars 2026. Det är viktigt att saker görs ordentligt, och det tar som bekant ofta tid.

Herr talman! Jag skulle kunna tala länge om den proposition vi debatterar här i dag, men för att hinna med allt jag vill säga ska jag raskt hasta vidare till en annan fråga som har tagits upp här i dag, nämligen beteskravet.

Vårens kosläpp närmar sig. Snart kommer man att kunna se kor dansa ut runt om i vårt avlånga land – ut i hagarna, ut på grönt gräs – efter en vinter inomhus. Det är ett härligt vårtecken. Sedan 1988 får alla mjölkkor i Sverige vistas utomhus och beta grönt gräs minst sex timmar per dag under sommaren. Det är viktigt därför att mular som är skapta för att beta måste få göra det.

Nu luftas tankar om att återigen stänga in korna för att göra djurhållningen mer lönsam. Det skulle vara helt fel väg att gå, enligt oss i Liberalerna. Att alla svenska mjölkkor får vara ute och beta grönt gräs i en naturlig miljö och få utlopp för sina naturliga beteenden är en kvalitetsstämpel för svenskt jordbruk.

Utan böndernas ansvarstagande och hänsyn till djuren skulle köttet och mejeriprodukterna drabbas av en fadd eftersmak. Om vi tar bort beteskravet försämrar vi jordbrukets ställning snarare än stärker den, särskilt mot utländsk konkurrens. Svensk mjölk och svenskt kött är synonymt med friska djur som tas väl om hand och som får beta utomhus. Våra ambitiösa svenska djurskyddsregler ger högre produktionskostnader – absolut – men det måste få kosta att djuren mår bra. Min bild är att många konsumenter är villiga att betala mer för den svenska mjölken och det svenska köttet.

Att beteskravet är en viktig fråga fick vi bevis för här i går i riksdagen när vi tog emot en namninsamling med närmare 140 000 underskrifter; jag kommer inte ihåg den exakta siffran. Att försöka öka konkurrenskraften genom att försvaga djurskyddet skulle få ett högt pris. Det vore helt fel väg att gå. I stället för att sänka svenska krav måste vi höja lägstanivån i hela EU. Då blir också politiken mer rättvis för svenska bönder. Slopat beteskrav är egentligen ingenting annat än en falsk konkurrensfördel för de stora enheterna. De stora kommer att bli större och de små färre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Liberalerna har i decennier arbetat för ett starkare djurskydd för alla djur på europeiska gårdar. Den liberala Europaparlamentarikern Marit Paulsen ledde på sin tid framgångsrikt arbetet med att få till stånd en gemensam europeisk djurskyddslag för minskad antibiotikaanvändning och ökad djurvälfärd. Den gav oss en lägsta ribba för hur djur får behandlas i Europa. Men arbetet måste fortsätta. Ingen ko har valt sin tillvaro. Det har faktiskt vi gjort åt den. Vi har valt att hålla kor för att de ger oss mjölk och kött. Vi har ett ansvar för de djur vi föder upp. De behöver få utlopp för sina naturliga beteenden. Kor måste få beta.

Vi liberaler kommer att fortsätta kämpa för att höja djurskyddets miniminivå. Här behöver EU bli mer som Sverige. Liberalerna vill ha ett starkare djurskydd i hela EU. Det går väldigt sakta, så vi måste driva på. För oss är det en självklarhet att alla kor ska få beta utomhus, både i Sverige och i resten av Europa.

Slutligen, herr talman, är nu utredningsbetänkandet med förslag om slopat beteskrav ute på remiss. Sedan ska frågan hanteras inom regeringssamarbetet. Min och Liberalernas ingång i frågan är känd. Vårt budskap är tydligt: Vi kommer att kämpa för att förslaget om slopat beteskrav inte blir verklighet. Vi står upp för kornas rätt till bete.

(Applåder)