Herr talman! När jag var barn och gick på lågstadiet var det väldigt populärt med så kallade kompisböcker. I de böckerna skulle man fylla i vilken mat man tyckte mest om, vilket som var ens favoritdjur och vad man ville jobba med när man blev stor. Jag skev alltid tacos, häst och veterinär. Jag kan lova att det inte bara var jag som drömde om att någon gång få jobba på en veterinärklinik.

Men tyvärr ser det inte ut på samma sätt i dag, i alla fall inte när det kommer till distriktsveterinärernas verksamhet, där man kämpar med att få tag på kompetent personal som också vill stanna. Särskilt utmanande är det i gles- och landsbygd, där en anställning hos distriktsveterinärerna innebär ett mycket tungt arbete med lantbruksdjur och hästar, inte sällan på obekväm arbetstid.

Kanske är det inte så svårt att förstå varför väldigt många veterinärer väljer att söka sig vidare till privata aktörer för att få jobba med mindre sällskapsdjur under dagtid. Det lär vara mycket härligare att dra ut en tand på en nedsövd labrador än att försöka rädda en familjeponny i ett iskallt stall på julaftonsnatten.

Herr talman! För att hela Sverige ska kunna leva behövs en veterinärvård som är tillgänglig dygnet runt, året runt och över hela landet. Om detta ska vara möjligt behöver jouren fördelas på ett rättvisare sätt. Vi socialdemokrater vill därför att privata aktörer ska ta ett större ansvar för att säkerställa den veterinära beredskapen kvällar, nätter och helger.

Herr talman! När offentliga och privata aktörer ges likvärdiga förutsättningar kommer även konkurrensen på veterinärmarknaden att förbättras. Därför är det anmärkningsvärt att regeringen bedömer att man inte behöver genomföra denna förändring i nuläget utan skjuter den på framtiden.

Vi socialdemokrater menar att veterinärbristen är akut och att svensk djursjukvård är ytterligare ett exempel på ett marknadsmisslyckande som måste lösas. För att klara det måste man våga vara lite modig och fatta obekväma beslut, till exempel att ställa krav på privata aktörer. Hur ska vi annars få dagens barn och ungdomar att vilja satsa på en karriär som distriktsveterinär?

Herr talman! Bristen på veterinärer riskerar inte bara att påverka djurvälfärden negativt, utan även vår livsmedelsproduktion och våra lantbrukares vardag drabbas. När jag besökte Godås gård i Säffle för ungefär två veckor sedan berättade Johan Svantesson, producent av ekologiskt nötkött, för mig att det är svårt att få tag på veterinärer som kan komma ut till gården för rutinmässiga besök, till exempel för att kastrera hans tjurkalvar. Distriktsveterinärerna i Säffle är underbemannade och måste prioritera de allra sjukaste djuren. Därför har de inte tid att komma ut för den typen av insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

För Johan och gänget på Godås gård får detta stora konsekvenser, inte minst när vi nu närmar oss sommaren. Tjurarna måste ju kastreras innan de släpps ut på bete. Om ingen veterinär kan komma dit och göra det måste djuren hållas inne. Det medför en ökad kostnad för foder och strö, som man hade kunnat undvika om djursjukvården hade fungerat ändamålsenligt.

Herr talman! Utöver veterinärbristen är den höga kostnaden för veterinärvård en fråga som har fått allt större utrymme i den politiska debatten den senaste tiden. En undersökning som Agria har gjort visar att nio av tio djurägare är oroade över veterinärräkningarna. En av tre undviker till och med att ta sitt djur till veterinären även om det kanske skulle behövas, för man är livrädd för vad räkningen ska landa på. Det är väldigt allvarligt ur ett djurskyddsperspektiv.

Men det är inte heller konstigt med tanke på hur mycket dyrare det har blivit de senaste åren. Det har till och med blivit så illa att hussar och mattar tvingas lämna ifrån sig sina hundar för att de inte har råd att ha kvar dem.

Vi socialdemokrater ser allvarligt på att det snart blir en klassfråga om man ska ha råd att ha en hund eller katt i familjen eller inte. För att komma till rätta med detta krävs inte bara bättre konkurrens på veterinärmarknaden utan även ökad pristransparens. Vi vill att det ska vara enklare för djurägare att i förväg ta reda på hur mycket ett ingrepp kommer att kosta. Därför vill vi se till att veterinärmottagningarna lämnar prisindikationer för olika typer av behandlingar. Djurägare ska också tydligt informeras om vilken kostnad som tillkommer när en tjänst utförs som en akutbehandling. Även i akuta fall ska djurägare kunna göra ett aktivt val.

Vi vill också se tydligare prisjämförelseverktyg mellan försäkringsbolag. Otydliga prisuppgifter gör det svårt att göra medvetna val, vilket kan leda till att man till och med avstår från att teckna en försäkring. Vi tycker att det är synd att regeringens proposition utelämnar den här typen av förslag, som hade behövts för att undvika överprissättning och för att förbättra prisnivån för svensk veterinärvård.

Herr talman! Dagens debatt handlar om så mycket mer än bara veterinärbrist och hälso- och sjukvård för djur. I dag debatterar vi även den övergripande djurskyddspolitiken i Sverige.

Om något har blivit tydligt för mig den senaste tiden är det att bilden av vad ett gott djurskydd är kan skilja sig väldigt mycket beroende på vem man frågar. För mig innebär ett gott djurskydd inte bara att våra djur håller sig friska och får rent vatten och bra foder – för mig är det minst lika viktigt att våra djur hålls i en god miljö och att de har möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Grisar ska kunna böka, helst utomhus men annars inne i boxen med tillgång till halm, hönor ska kunna sandbada och hästar ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna röra sig i alla sina gångarter. Hundar ska promeneras och aktiveras på det sätt som passar för rasen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Jag vill påminna ledamöterna i den här kammaren om att djurens rätt till naturligt beteende är en av portalparagraferna i den svenska djurskyddslagen. Det är detta som gör oss unika jämfört med andra länder.

Därför reagerar jag liksom väldigt många andra starkt på konkurrenskraftsutredningens förslag om att inskränka svenska mjölkkors rätt till bete. Utredaren påstår ju att lösdriftsstallar erbjuder likvärdiga förutsättningar att tillgodose kornas behov, men detta påstående är alltså inte vetenskapligt förankrat – inte ens när det gäller de moderna lösdriftsstallar som man gärna pratar om.

Det är också fel att prata om beteskravet som något som bara innebär merkostnader, för kor som släpps ut på bete håller sig friskare och drabbas inte i lika hög grad av kostsamma produktionssjukdomar såsom hälta och juverinflammation. De rör sig också mer och ges möjlighet att utföra sociala beteenden som är starkt motiverande för dem.

Beteskravet är också den enskilt största anledningen till att Sveriges kommuner och regioner kan upphandla svenska mejeriprodukter och svenskt nötkött i så stor utsträckning som i dag.

Vi Socialdemokrater tycker att det är viktigt att beteskravet finns kvar. Jag yrkar därför bifall till reservation 16.

Herr talman! Jag vill att Sverige ska fortsätta vara ett föregångsland vad gäller djurskydd och djurhälsofrågor. I stället för att vi ska inskränka vår egen lagstiftning behöver resten av EU komma i kapp Sverige.

Vi vet att EU:s nuvarande djurskyddslagstiftning är föråldrad och i stort behov av uppdatering. Den behöver förändras så att den kan möta de senaste vetenskapliga rönen och samhällets förväntningar. Därför var det väldigt glädjande att EU-kommissionen som en del av Farm to Fork-strategin fick i uppdrag att utreda och presentera förslag på nya regler för bland annat djurhållning, transport och slakt samt märkning av livsmedel.

Tyvärr verkar det nu som att delar av förslaget kommer att stoppas helt eller att kommissionen väljer att presentera ett urvattnat förslag till lagstiftning. Högljudda kritiker menar att det nya lagförslaget skulle slå ut hela det europeiska lantbruket och livsmedelsproduktionen i stort eftersom det är omöjligt att uppfylla hårdare krav. Men vi här inne vet ju att det inte stämmer. Svenska lantbrukare har visat att det är möjligt och levererar dagligen livsmedel från verksamheter med höga djurskyddskrav och låg antibiotikaanvändning.

Herr talman! Jag vill se friska och välmående djur i hela Europa och en marknad där svenska lantbrukare möter rättvisa konkurrensförutsättningar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Björn Petersson (båda S).