Herr talman! Den som någon gång har haft ett djur vet att det inte bara är ett husdjur. Det är en familjemedlem. De tröstar oss när vi är ledsna. De välkomnar oss hem varje dag med glädje. De finns hos oss i vardagens rutiner och i livets stora ögonblick. Och precis som för alla familjemedlemmar vill vi att de ska få vård när de blir sjuka och rätt hjälp i tid oavsett var i landet man bor.

Så har verkligheten inte sett ut de senaste åren. Under flera somrar har djursjukhus fått stänga på grund av brist på veterinärer och djursjukvårdare. Det innebar, herr talman, en risk att husdjur i akuta situationer inte fick vård i tid. Det är fruktansvärt att tänka sig att en hund, en katt eller en häst får lida i onödan, kanske till och med avlida, för att det inte finns tillräckligt många tillgängliga veterinärer. Om en hund blir påkörd, om katten blir ormbiten, om en dräktig tik får komplikationer eller om det händer någonting med ens lantdjur måste vården finnas till hands. Det får inte vara ett lotteri som beror på var man bor.

Det här gäller inte bara våra sällskapsdjur, utan lantbrukare och deras djur påverkas också allvarligt av veterinärbristen. Under årens lopp har jag haft långa samtal med veterinärer när jag har besökt verksamheter. De har berättat vilka konsekvenser som uppstår om man inte har tillräckligt många veterinärer eller djursjukvårdare. Djur riskerar onödigt lidande, och de blir sjuka. I värsta fall avlider de.

Det stannar inte där. Det har funnits en brist på veterinärer och djursjukvårdare de senaste åren. Om veterinärer inte hinner ut till lantbruket får det konsekvenser för lantbruksnäringen som helhet. Om veterinärerna inte hinner utföra sina kontroller i tid påverkas livsmedelsproduktionen och djurens välmående.

Herr talman! Vi måste göra mer för att stärka djursjukvården i hela landet. Det är precis det regeringen gör nu. Det ska bli fler händer i vården och bättre kompetensförsörjning. En av de största utmaningarna vi står inför är just bristen på veterinärer och djursjukvårdare, särskilt i glesbygden. Därför gör regeringen flera insatser på området, vilket gör att vi kan känna oss tryggare.

Regeringen ser över antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, för att säkerställa att fler ska kunna utbilda sig och att fler väljer att arbeta med lantbrukets djur. Vi underlättar för utländska veterinärer att få svensk legitimation för att ta till vara den kompetens som kommer till Sverige. Fler djurvårdare ska kunna bli godkända och ingå i djurhälsopersonalen, vilket frigör veterinärer för de mest avancerade insatser som kan krävas när djur blir sjuka. Det behöver dock göras mer för att säkra djursjukvårdaryrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Djursjukvårdare har en undersköterskeroll inom djurvården. Kompetenta djurvårdare spelar en nyckelroll i djursjukvården. I dag är deras befogenheter mycket begränsade, trots att deras utbildning är lika omfattande som undersköterskans inom humanvården. Det är inte rimligt att en undersköterska får utföra en mängd medicinska insatser på en människa medan en djurvårdare inte får göra motsvarande på ett djur, trots att behovet finns.

Herr talman! Vi vill därför höja kvaliteten på gymnasieutbildningen för djursjukvårdare. Vi vill skapa en ny reglerad yrkeskategori inom djurvården som motsvarar undersköterskor. De utökade arbetsuppgifter som djurvårdare fått utföra genom tillfälliga undantag bör bli permanenta. De gällde bara till den 31 december 2023.

Det här är ett led i det vi vill göra för att höja kompetensen inom djurhälsovården och höja viljan till att jobba där. Det skulle inte bara stärka djursjukvården utan också avlasta veterinärerna så att de kan fokusera på det de är bäst på.

Herr talman! Det viktigaste med veterinärvården är ökad tillgänglighet och trygghet. Djursjukvården måste vara tillgänglig dygnet runt i hela landet. Därför ser regeringen över hur privata aktörer kan ta ett större ansvar för beredskapen inom djursjukvården. Det kan inte vara så att djurägare i vissa delar av landet saknar akut veterinärvård. Det är fullständigt oacceptabelt.

Vi ser också ett behov av ökad transparens i veterinärvårdens prissättning. Många djurägare upplever att det är svårt att förutse kostnaderna för vård, särskilt vid akuta ingrepp. Regeringen ser därför över hur man kan förbättra informationen om veterinärvårdens kostnader och möjliggöra ökad jämförbarhet.

Det talas också om stärkt tillsyn och kvalitetskrav inom djursjukvården, herr talman. Det är ett stort problem i dag att tillsynen inom djursjukvården är individbaserad. Den riktas mot enskilda veterinärer och djurhälsopersonal snarare än mot de företag och organisationer som bedriver verksamheten. Det förändras nu. Genom att införa verksamhetstillsyn kommer vi att se till att tillsynen riktas mot vårdgivarna, vilket ger bättre kontroll och högre kvalitet i vården.

Vi inför också skärpta krav på att djursjukvården ska ha rätt resurser till personal, lokaler och utrustning. Det är en avgörande reform för att säkerställa att djursjukvården håller en hög och jämn standard över hela landet.

Vi vill se ett fortsatt stärkt djurskydd med fokus på smittskydd och djurvälfärd. Vi har i Sverige, herr talman, ett av världens bästa djurskydd, men vi kan inte slå oss till ro. Vi fortsätter därför att stärka beredskapen när det gäller smittsamma djursjukdomar så att vi snabbt kan agera vid utbrott. Vi kommer att skydda djur inom lantbruket vid transporter och på slakterier genom fortsatt höga krav på djurvälfärd.

Herr talman! Som avslutning: Vårt ansvar för djuren är viktigt. Djur är inte bara en del av våra liv. De är en del av våra familjer, vår vardag och vårt samhälle.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)