Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 3 under punkt 2 om Regelrådet och konsekvensutredningar.

Med det sagt skulle jag också vilja reflektera lite kort över den stora enighet som råder på det politiska området. Detta är ett ganska brett betänkande angående alla typer av regelförenklingsfrågor, och där återfinns endast åtta reservationer, varav tre tillhör Sverigedemokraterna.

Det är positivt i grunden att det finns en politisk enighet på det stora hela kopplat till att man i de flesta partier, åtminstone i retoriken, har som politisk ambition att underlätta och skapa bättre förutsättningar för näringslivet att verka utifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Samtidigt vet vi att det har varit svårt för samtliga regeringar som har haft denna uttryckta ambition att kunna leverera konkret på ett sådant löfte och en sådan önskan. Jag kommer att återkomma lite kring vad vi har hunnit med hittills i Tidöpartierna, men först vill jag betona allvaret i detta.

Vi pratar om att regelbördan enligt Tillväxtverket uppgår till ungefär 370 miljarder årligen för det svenska näringslivet. Det är en summa som är så pass stor att den är svår att sätta fingret på. Men låt oss leka med tanken och låt mig komma med ett hypotetiskt exempel, herr talman: Om vi hade tagit bort dessa 370 miljarder hade de i stället kunnat bli intäkter i företagen, eller snarare kostnader som inte hade uppstått. Då hade de investerats genom anställningar, nya fabriker, modernisering, effektivisering och så vidare. Då hade vi inte bara sett en kraftig ökning av vår tillväxt i Sverige, utan detta hade också renderat i mer skatteinbetalningar, som vi inom politiken hade haft förmånen att fördela och förvalta.

Herr talman! 370 miljarder innebär ett par kärnkraftsreaktorer. Det innebär att vi utan problem hade kunnat rusta upp försvaret utifrån de nysatta höga ambitioner som finns från Tidöpartierna.

Nu är det ju inte riktigt så enkelt, herr talman, som att man bara kan fatta några beslut här och sedan bespara näringslivet 370 miljarder i kostnader för regelbörda. Jag tycker dock att det är rimligt att vi har med oss den siffran i denna debatt för att förstå vilka storheter det rör sig om. Därigenom vet vi också varför denna fråga är så pass viktig.

Det var mot den bakgrunden som Sverigedemokraterna var det första parti i Sveriges riksdag som presenterade en kommittémotion som uteslutande handlade om regelförenklingsfrågor. I den drev vi på för ett systematiskt regelförenklingsarbete, för stärkta konsekvensanalyser, för stopp för överimplementering av EU-direktiv och för ett förenklingsråd, liksom som för enskilda lag- och regellättnader i specifika fall. Stora delar av det vi länge drivit på för har nu blivit verklighet eller är på väg att bli verklighet tack vare Tidöpartiernas aktiva engagemang på detta område, vilket jag naturligtvis ser väldigt positivt på.

Vi kan titta på vad vi åstadkommit hittills – detta lyftes av Anna af Sillén före mig. Vi har nu ett förenklingsråd och ett implementeringsråd på plats. Det innebär i praktiken att det finns organ i statsapparaten vars enda syfte är att se över den befintliga lagstiftningen med befintliga regler och försöka hitta förslag på var man kan underlätta, var man kan skära kostnader och var det inte finns motiv för den lag eller den regel det handlar om – eller för den delen i de fall det handlar om lagar och regler som brister i sitt syfte.

Samtidigt ska rådet titta på all inkommande EU-lagstiftning för att säkerställa att vi i Sverige tillgodogör oss detta på ett sätt som förvisso lever upp till de krav som kommer från EU men som också innebär att vi inte väljer att göra det svårare eller dyrare för svenska företag att efterleva dessa krav än vad det kanske är för företag verksamma i andra medlemsstater inom unionen.

Nu fick vi alldeles nyligen det första förslaget från Förenklingsrådet. Jag tycker att det är värt att nämna i sammanhanget. Detta är ju förhållandevis nyinstallerade organ, och jag ser fram emot att följa deras arbete. Men för att ändå beröra det första förslaget handlar det om att företag ska kunna göra avdrag för ingående moms vid köp eller leasing av alla typer av lätta lastbilar. I nuläget avgör karosstyp om man kan göra den typen av avdrag i sitt företag eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det är nog svårt att motivera varför en typ av lätt lastbil ska vara momsbefriad eller momslättad och en annan inte ska det när de nyttjas på samma sätt av den enskilde företagaren. Det är bra att politiken tittar på det och får detta konkreta inspel. Det är någonting som vi tar med oss in i kommande budgetförhandlingar. Samtidigt innebär det ju att staten då går miste om momsinbetalningar, vilket innebär andra politiska prioriteringar.

Jag hoppas och tror att det kommer att komma fler skarpa förslag från Förenklingsrådet. Ett medskick från politiken är att vi gillar kostnadsneutrala sådana. De gör det lite lättare att förhandla sig fram när man sedan ska diskutera dem mellan olika partier.

Vår utmaning är ju att vi inte kan räkna på de dynamiska effekterna. Det är mycket möjligt att detta momsbortfall, om man går på Förenklingsrådets förslag, hade genererat att fler skaffade en till lätt lastbil i sitt företag eller anställde en till och att vi i slutändan skulle få fördela mer skatteintäkter från politikens sida. Men när vi genomför det kan vi bara räkna statiskt på det bortfall ur statskassan som då uppstår. Det kommer dock säkerligen fler förslag därifrån inom närtid som vi också kan ta med oss.

Jag tycker att det är viktigt när vi nu har installerat dessa nya organ att de berörda, såväl de aktiva inom dessa som de företagare som de är tillsatta och syftar till att främja, vågar komma och uppvakta politiken och säga: Nu har vi ett konkret förslag från Förenklingsrådet. Vad gör ni? De ska också kunna komma till politiken och säga, om så vore fallet: Nu upplever vi att Implementeringsrådet har missat detta. På så vis kan inte minst vi från Tidöpartierna följa upp det vi hitintills har åstadkommit för att säkerställa att det blir så ändamålsenligt som möjligt och når upp till den effekt som var syftet från början. Det blir alltså ett medskick från debatten här i dag till dem det berör.

Jag har nu varit ganska bred i min inramning. Jag tänkte också belysa den reservation jag yrkade bifall till. Den handlar om att det regelråd som inrättades 2018 ska få ett stärkt mandat. Från Sverigedemokraternas sida hade vi gärna sett att det var placerat i Statsrådsberedningen. Nu har vi tre olika typer av råd som ska underlätta för politiken att fatta kloka beslut på detta område. Vem vet, om fem år kanske de har slagits ihop till ett sådant om det anses vara mer ändamålsenligt och framgångsrikt. Men i nuläget har vi tre.

Regelrådet är det som har funnits sedan tidigare. Vi behöver säkerställa att det får ett utökat mandat att kommentera och anmärka på bristfälliga konsekvensanalyser från politiken så att vi kan få ett bättre underlag och säkerställa att de beslut vi fattar i denna kammare träffar på det sätt vi hade för avsikt att de skulle göra. Därför har Sverigedemokraterna länge drivit på i denna fråga.