Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 11 i dagens betänkande KU24 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor.

Dagens debatt berör flera oerhört viktiga och dagsaktuella parametrar i den snabbt föränderliga värld vi nu lever i, som har en nyhetskonsumtion som är mycket annorlunda än för bara några år sedan. Medierna har historiskt spelat, och spelar fortfarande, en central roll i vårt demokratiska samhälle. Vi har i Sverige en mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, vilket är något vi ska vara stolta över och värna om. Detta har vi också hört tidigare talare nämna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrande-frihet, massmedie-frågor

Mediesektorn, eller den så kallade tredje statsmakten, har ett väldigt stort värde för vår demokrati. Inte sällan är det våra mediala aktörer som åtminstone till viss del sätter agendan för samhällsdebatten. Detta innebär naturligtvis ett stort inflytande över vad som diskuteras, och i förlängningen påverkar det också vilka politiska beslut som fattas. Det innebär även ett väldigt stort ansvar att tillgodose både bredd och djup för att säkra en mångfasetterad, nyanserad och saklig rapportering.

Fru talman! Det har blivit ett ganska snårigt område på många vis med den snabba teknikutveckling vi har sett de senaste åren, där mindre seriösa aktörer stundom kan utnyttja vår yttrandefrihet med smala sanningar och en varierande grad av det ofta omtalade fake news. Det här är en utveckling vi måste vara observanta på så att den inte leder till en snedvridning i den information som når våra konsumenter och i förlängningen kan påverka vår demokrati på ett väldigt negativt vis. Detta är någonting som inte bara berör mindre spelare på området utan även våra historiskt sett större medieaktörer och traditionella medier.

Vi har de senaste åren kunnat se en viss minskning av förtroendet för vissa traditionella medier. Det finns också diskussioner om en åsiktskorridor, och det har ibland från sina håll upplevts att det existerat ämnen som svenska etablerade medier inte belyst i tillräcklig utsträckning. Detta har i sig öppnat dörren för en rad alternativa medier, vissa mer seriösa än andra. Framväxten av dessa måste ändå – åtminstone delvis – härledas till att traditionella medier inte på ett korrekt vis beskrivit den verklighet som åtminstone en del av våra medborgare har upplevt. Lite självrannsakan hade kanske här varit på sin plats.

Ett antal av dessa alternativa medier har helt enkelt lyft upp både nyheter och perspektiv som grupper av konsumenter upplevt har saknats i det traditionella medielandskapet. Detta har dock lett till en ökad polarisering, och det är väldigt olyckligt när vissa kanske helt förkastar traditionella medier och endast förlitar sig på alternativa medier – eller tvärtom.

Detta är naturligtvis oroväckande för oss som önskar en mer nyanserad verklighetsbild. Vi vill verkligen sträva efter informationsinhämtning både från en stor bredd av perspektiv och från varierade källor. En sådan bredd ger oss bättre möjligheter att landa i en välavvägd uppfattning om samhällsutvecklingen och leder till ökade möjligheter att förstå och interagera både med människor av andra uppfattningar och med dem som gör en annan verklighetsanalys än vi själva. Vi lever som sagt inte i en svartvit värld, utan det är snarare en mängd olika gråzoner.

Vi anser att denna bredd leder till ett mer nyanserat debattklimat och att detta är avgörande även för att utveckla en förmåga att på egen hand bilda sig en förståelse av vad som är trovärdiga källor och vad som inte är det.

För att förebygga en alltför snäv medierapportering behövs således en bredd av aktörer som både granskar och sporrar varandra till en god saklig journalistik med en mängd olika perspektiv.

Fru talman! Jag ska nu säga några ord om mediestödet. Fria och oberoende medier är hörnstenar i en demokrati. De har ansvar att både granska makthavare och informera medborgarna om aktuella händelser. Medielandskapet har ändrats radikalt de senaste åren med växande sociala medier. Detta har lett till minskade annonsintäkter och färre prenumeranter för tidningar. Tidningsdöden är ett frekvent samtalsämne, inte minst inom den regionala och lokala pressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrande-frihet, massmedie-frågor

Den viktigaste åtgärden för att få bukt med detta dilemma har varit att se över vårt lite förlegade press- och mediestöd. Fokus på nationell press och dagstidningar är otidsenligt då vi som konsumenter i ökande grad håller oss uppdaterade digitalt. Det är inte i huvudsak våra nationella tidningar som krisar, utan snarare lokalpressen.

Vi sverigedemokrater ser positivt på att riksdagen röstade igenom propositionen Ett hållbart mediestöd för hela landet. Under utredningens gång har vikten av lokal och regional journalistik i hela landet framhävts. En demokratisk förutsättning för att lokala makthavare ska kunna granskas på ett effektivt sätt är att stödja denna mer lokala inriktning för mediestödet.

Mediemarknaden förändras i snabb takt. Därför behöver mediestödet vara dynamiskt även i framtiden. Att det nu läggs om för att i högre grad fokusera på lokal och regional rapportering anser vi kommer att leda till att det blir mer ändamålsenligt, med krav på lokala redaktioner och en hög koncentration av egenproducerat innehåll.