Herr talman! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande om tryck- och yttrandefrihet. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det är många viktiga och tänkvärda motioner som tas upp i betänkandet, och det är mycket som är på gång i de här frågorna. EU:s mediefrihetsförordning, som antogs i april 2024, innehåller regler för en välfungerande inre marknad för medietjänster men även till skydd för mediers oberoende och mångfald, det vill säga att säkerställa att nyhetsredaktioner och mediebolag fritt kan välja vilka ämnen de rapporterar om, hur de rapporterar och vilka perspektiv de lyfter fram utan otillbörlig påverkan från staten, politiska aktörer eller kommersiella intressen. Det handlar helt enkelt om att låta journalister och redaktörer arbeta fritt utan rädsla för repressalier eller krav på anpassning till makthavares vilja.

Vidare ska den som avslöjar missförhållanden eller bidrar med viktig information till journalister kunna göra det anonymt utan risk att avslöjas. Det behövs stabila och långsiktiga strukturer som förhindrar att statliga eller politiska krafter kan styra innehållet eller riktningen i public servicebolagens rapportering. De nya reglerna kommer att gälla fullt ut från augusti 2025.

Herr talman! När det kommer till vår yttrandefrihet, som ska värnas, finns det tyvärr avarter. Avarter kring yttrandefriheten kan uppstå när principen om fri åsiktsbildning missbrukas eller tolkas på ett sätt som underminerar demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter, exempelvis när yttrandefriheten används för att sprida hat mot minoriteter genom rasistiska, homofobiska eller antisemitiska uttalanden eller för desinformation och spridning av konspirationsteorier.

Att medvetet sprida falsk information, särskilt när det gäller val, krig eller för den delen pandemier, kommer på lång eller kort sikt att underminera demokratin och tilltron till vårt öppna samhälle. Yttrandefriheten används ibland för att uppmana till våld eller terrorism, vilket kan skapa allvarliga säkerhetshot.

För att hantera de avarter som jag gav exempel på utan att inskränka själva yttrandefriheten finns flera strategier att tillgå. Det kan vara politiskt, juridiskt eller på samhällsnivå. Det viktiga är att vi hittar en balans där vi skyddar den fria debatten men samtidigt förhindrar att yttrandefriheten utnyttjas för att skada andra eller underminera demokratin. Staten, eller EU för den delen, ska inte styra vad som är sant eller falskt, men det kan skapas regler som förhindrar att lögner och hat används för att underminera samhället.

EU har sedan 2018 arbetat för att bekämpa desinformation online. En uppförandekod togs fram i samarbete med digitala plattformar som Facebook, Google och X. Plattformarna rapporterar årligen om sina åtgärder för att minska spridningen av falsk information. För att stärka arbetet har EU inrättat en åtgärdsplan och ett varningssystem för snabb informationsdelning mellan medlemsländer. Under pandemin ökade insatserna mot covidrelaterad desinformation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrande-frihet, massmedie-frågor

År 2022 presenterades en uppdaterad uppförandekod med skärpta krav. Den syftar till att stoppa annonsintäkter för desinformation, motverka falska konton och manipulationskampanjer, förbättra faktagranskning och forskningstillgång och ge användarna bättre verktyg för att flagga för falsk information.

Ett samhälle med informerade medborgare är mer motståndskraftigt mot desinformation och konspirationsteorier. Det handlar om att stärka skolundervisning och fortbilda – kanske inte så mycket att fortbilda ungdomar utan snarare vuxna – i att ha en förmåga att identifiera, förstå, tolka, skapa och kommunicera med texter och bilder. Det är helt avgörande.

Sedan har vi detta med politisk reklam. Visst måste det i ett demokratiskt samhälle vara transparent med politisk reklam. Förordningen om politisk reklam, som syftar till att skapa tydligare regler för hur politisk reklam får spridas, särskilt i digitala kampanjer, innebär att användningen av personuppgifter i riktad politisk reklam begränsas och att medborgare lättare ska kunna se vem som finansierar en annons och varför just de får se den.

I Sverige föreslås nu Mediemyndigheten och Integritetsskyddsmyndigheten få ansvar för att övervaka att reglerna följs. Dessa myndigheter ska säkerställa att politiska annonser är tydligt märkta och att valpåverkan sker på ett transparent sätt.

Både mediefrihetsförordningen och förordningen mot politisk reklam bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen planerar att lämna propositioner till riksdagen i september i år, vilket innebär att det inom kort kan komma konkreta förslag på hur EU-reglerna ska genomföras nationellt.

Herr talman! En förskönad bild av kriminalitet är också desinformation, alltså en avart. Digitala plattformar har blivit en arena för kriminella nätverk som rekryterar unga och sprider en förfalskad bild och förskönar kriminaliteten.

För att bättre förstå och motverka detta har regeringen gett Brottsförebyggande rådet och Totalförsvarets forskningsinstitut i uppdrag att undersöka hur denna rekrytering går till. Brottsförebyggande rådet analyserar rättsfall och digitala plattformars roll i rekryteringen, medan Totalförsvarets forskningsinstitut granskar hur en kriminell livsstil marknadsförs online och påverkar ungas attityder.

Uppdraget ska leda till förslag på förebyggande åtgärder. Resultaten ska redovisas senast i oktober 2026.

Genom dessa initiativ visar EU och den svenska regeringen att de tar hoten mot demokrati, yttrandefrihet och trygghet på allvar. Det återstår nu att se hur de nya reglerna implementeras och vilka effekter de får i praktiken.

Det finns en viktig balansgång mellan EU:s regler och Sveriges grundlagsskyddade tryck- och yttrandefrihet. I Sverige är dessa friheter starkt skyddade genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Dessa grundlagar begränsar statens möjligheter att reglera medier och yttranden, vilket innebär att alla nya lagar, inklusive EU-förordningar, måste hanteras med stor försiktighet för att inte inskränka dessa rättigheter på ett sätt som strider mot grundlagen.