Herr talman! Vi står i dag inför den största rättspolitiska utmaningen i modern tid. Jag pratar om det faktum att vi i dag har barn i 14–15-årsåldern som dödar, mördar, skjuter in i fastigheter och lägenheter, spränger, kidnappar, rånar och säljer narkotika. Det handlar om barn som har lockats eller tvingats in i kriminalitet. I dag har vi hundratals barn som sitter frihetsberövade. Förra året hade vi 470 barn mellan 15 och 17 år som satt häktade. Detta måste få ett slut.

Jag hör hur alla pratar om att vi ska knäcka gängen och stoppa nyrekryteringen och att vi måste jobba mer förebyggande. Men det stannar ofta bara vid ord. Vill man verkligen detta måste det till drastiska åtgärder. Att bara prata om att man vill något och inte hur man vill att det ska gå till kommer aldrig att leda till bra resultat.

Rättspolitiken går i dag alltmer hand i hand med socialpolitiken och skolpolitiken när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Polisen kan inte upptäcka en utåtagerande femåring i förskolan. Polisen kan inte när som helst och hur som helst göra hembesök och på så sätt upptäcka misär och missbruk. Polisen kan inte upptäcka unga i skolorna som har det svårt och hamnar efter. Polisen kan inte upptäcka hemmasittare som sitter och chattar på skumma forum. Polisens förebyggande arbete handlar i stort sett om att vara närvarande på platser där brott kan tänkas begås. Det är i dag socialtjänsten och skolan som är de stora aktörerna när det gäller att upptäcka barn som far illa och på så sätt också kan dras in i kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! Riksrevisionen har tittat på hur staten har hanterat det faktum att många barn i dag dras in i kriminalitet, och de är inte riktigt nöjda. Min första tanke blir då: Men är det inte kommunen som ska ha hand om det brottsförebyggande arbetet och se till att barn inte hamnar i kriminalitet? Mycket riktigt skriver också Riksrevisionen att det är kommunen som är huvudaktören när det gäller det förebyggande arbetet men att staten alltid har huvudansvaret. Är det så tycker jag att staten kan bli tuffare mot kommunerna och faktiskt kräva resultat.

Till alla kommuner där ute vill jag säga: Börja visa resultat! Jag tycker att svenska folket faktiskt har rätt att kräva det. Det räcker inte att säga att vi gör så gott vi kan, för när gott nog inte fungerar är det dåligt.

Den mamma som får sitt barn mördat är inte nöjd med att höra att vi har gjort så gott vi kan. Jag vet att vissa tycker att krav är ett dåligt ord, men jag är inte en av dem. Jag tycker att vi har rätt att kräva att våra politiker visar resultat. Jag vet att det kanske är provocerande att säga så, men jag vill väcka upp de kommuner som inte riktigt gör tillräckligt. Jag vill att de kommunerna berättar varför resultaten uteblir: Vad handlar det om? Är det ekonomin eller prioriteringarna? Eller är det okunskap?

Det borde vara ett krismöte varje vecka hos SKR där man pratar om detta. Jag vet att det finns snöröjning, cykelbanor, klotterplank och mycket annat som måste hanteras. Men detta att barn dras in i kriminalitet borde ligga högst upp på dagordningen. Det borde vara vad man pratar om varje dag på varje möte.

Till staten vill jag säga: Lyssna på kommunerna! Ge dem vad de behöver! Problemet med barn som rekryteras in i kriminalitet i dag är allvarligt, och det måste tas på allvar.

Herr talman! Vi har redan hört vad Riksrevisionen säger om hur det fungerar inom socialtjänsten, att orosanmälningar inte fungerar, att polisen inte använder de redskap som de borde och så vidare, liksom att det finns brister inom tvångsvården av unga och att unga som behöver vård inte riktigt får den vård de behöver. Därför ska jag inte säga mer om det. Men jag vill poängtera att jag tycker att Riksrevisionens kritik i mycket träffar ganska rätt. Även de rekommendationer som man ger till regeringen träffar rätt. Detta instämmer jag i, och jag tycker att vi kan lägga denna skrivelse till handlingarna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)