Herr talman! Egentligen är det sorgligt att vi i dag ska behöva stå i kammaren och debattera statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Det är inget annat än ett stort samhälleligt misslyckande.

Bara för några år sedan hade detta varit en icke-fråga. Barn begick som regel inte grova brott. Men nu står vi här, och läget är minst sagt allvarligt. Under de senaste åren har vi i Sverige drabbats av en exceptionell våldsvåg som saknar motstycke i andra jämförbara länder. Vårt land har plågats av dödligt våld, gänguppgörelser, skjutningar och sprängdåd som krävt många offer, i många fall helt oskyldiga personer som bara råkat komma i vägen för våldsverkarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Det kanske mest alarmerande är att en stor andel av de gärningspersoner som rekryteras och utför brotten är väldigt unga – många är under 15 år. Mestadels är det unga pojkar, men ett ökat antal flickor är också villiga eller tvingas att utföra mord med skjutvapen eller att delta aktivt i sprängdåden. Noterbart är också att även rekryterarna ofta är unga, under 18 år, och i sin tur har anstiftare bakom sig.

Gemensamt för flertalet av de aktiva är trassliga uppväxtförhållanden, bristfällig skolgång och psykisk ohälsa. Men det finns även utförare som växt upp under mer ordnade förhållanden. Motiven för att ta sig an uppdragen varierar. Ibland sker det frivilligt i hopp om att tjäna pengar och/eller skaffa sig status i den kriminella världen. Men ofta sker det under tvång, när man själv har satt sig i en rävsax. Rekryterarna har fått en hållhake på den unge, som då måste ta sig an ytterligare uppdrag.

Herr talman! Ny lagstiftning i kombination med bättre polisiära arbetsmetoder och unga gärningsmän med bristande konsekvenstänk, dålig planering, tramadol som ångestdämpare och avsaknad av erfarenhet av vapen- och sprängämneshantering har resulterat i en markant ökad uppklaring av de grova brotten. Enligt polisen har man gått från en uppklaringsgrad på runt 20 procent till drygt 70 procent.

Enligt de senaste uppgifterna från Statens institutionsstyrelse, Sis, är det i dag 230 unga i åldern 15–17 år som befinner sig i sluten ungdomsvård. Flertalet lider av psykisk ohälsa och befinner sig intellektuellt på en femteklassares nivå. Insatser och behandling sätts in under tiden på anstalten, men i nuläget brister det i uppföljningen efter frigivning – ett ansvar som faller på kommunerna och socialtjänsten. Dessa brister leder i många fall till återfall i brott.

Regeringen är väl medveten om problematiken och om att staten har ett stort ansvar för att implementera ett system och en plan för att få barn att sluta begå brott och allra helst se till att det finns en bra brottsförebyggande strategi som minskar risken för att barn hamnar i kriminalitet.

Herr talman! Regeringen har därför påbörjat en omfattande omläggning av rätts- och socialpolitiken, som i stora delar berör barn och unga som begår grova brott. Det krävs att det finns ett regelverk, verktyg och resurser för att kunna möta såväl beteende som behov hos barn som begår grova brott. Det krävs insatser från hela vuxensamhället i form av föräldrastöd, myndighetssamverkan samt insatser från ideella organisationer, som kan stötta med meningsfulla aktiviteter, och inte minst från näringslivet, som kan ge barn och unga yrkespraktik och framtidstro.

Parallellt krävs även att det finns adekvata åtgärder och vårdformer för unga som begår grova brott. Det har konstaterats allvarliga brister på vissa HVB-hem. Mått och steg vidtas nu för att stärka tillsynen. Bland annat har regeringen initierat en utredning för att åstadkomma mer ändamålsenliga och effektiva placeringar i den sociala barn- och ungdomsvården.

Herr talman! Det är fortsatt oroande att väldigt unga begår mycket allvarliga brott. Frågan är komplex och kräver noggranna överväganden om möjligheten att använda tvångsmedel mot barn under 15 år.

Målsättningen måste självklart vara att barn inte dras in i kriminalitet. Här har som nämnts föräldrarna en nyckelroll – det är viktigt att föräldrarna tar sitt ansvar att fostra sina barn. Här krävs en skärpning, men regeringen avsätter även medel till föräldrastöd för att nå de föräldrar som behöver stöttning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Andra åtgärder är förslag som lämnats och nu bereds gällande särskilda ungdomskriminalitetsnämnder efter dansk förebild, vilket också nämnts här, och inrättande av en statlig myndighet, Myndigheten mot ungdomskriminalitet, med ledamöter från rättsväsendet och kommunen.

Herr talman! Slutligen några ord om unga kriminella i åldern 15–17 år: Unga som begår grova brott döms som regel till sluten ungdomsvård, men Högsta domstolen har nu i dagarna kommit med ett avgörande som innebär att även unga kan dömas till mångåriga fängelsestraff för grova våldsbrott. I det aktuella fallet döms en 16-åring för mord till fängelse i åtta år och nio månader.

Vad gäller dömda till sluten ungdomsvård ansvarar som sagt Sis för dem – i dag är 230 unga intagna. Antalet har fyrdubblats på två år, och 40 procent av de dömda avtjänar straff för mord eller försök till mord.

Sluten ungdomsvård infördes för 20 år sedan. Sedan dess har brottsligheten förändrats, och även om förbättringar skett inom Sis är dagens system inte anpassat för att ta hand om de grövsta unga brottslingarna. Domen i Högsta domstolen innebär ett förändrat synsätt i den meningen att även unga förövare kan dömas till fängelsestraff.

Detta ligger väl i linje med regeringens uppdrag till Kriminalvården att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda fängelser för ungdomar. Kriminalvården anses ha bättre förutsättningar att hantera längre fängelsestraff med en planerad uppföljning efter villkorlig frigivning. Om allt går enligt plan ska det finnas 100 färdigställda anstaltsplatser med kompetent personal som kan ge unga kriminella adekvat vård och behandling.

Med detta sagt, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)