Herr talman! Riksrevisionen har granskat om statens samlade insatser för att bryta barns grova kriminalitet är effektiva. Granskningen omfattade flera delfrågor: Bidrar myndigheternas arbete till att nå målen för verksamheten? Arbetar aktörerna i systemet effektivt för att bryta grov kriminalitet hos barn under 15 år? Arbetar aktörerna i systemet effektivt för att bryta grov kriminalitet hos barn som är 15–17 år? Flera aktörer granskades, bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen, Kriminalvården och regeringen. Granskningen omfattade även hur myndigheterna samverkar med kommunernas socialtjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens samlade insatser för att bryta barns brottsliga beteende inte är fullt ut effektiva. Bland annat menar Riksrevisionen att de granskade aktörernas gemensamma arbete för att fånga upp och stödja barn med grovt kriminellt beteende fungerar olika väl i olika kommuner. Kommuner med större erfarenhet av grövre brottslighet har ofta ett mer utvecklat arbetssätt.

Socialtjänsterna i landet har olika förutsättningar men ska samtidigt bära en stor del av ansvaret för att bryta kriminalitet hos barn. Riksrevisionen konstaterar att regeringen har tagit vissa steg för att öka likvärdigheten och stötta socialtjänsterna men anser att ytterligare statligt stöd kan behövas.

Riksrevisionen anser också att det måste säkerställas att förändringar i det rättsliga systemet av mer repressiv karaktär, till exempel förslag om strängare straff och inrättande av ungdomsfängelser, samverkar med och stärker de mer socialpreventiva åtgärderna. Detta är något som vi i Miljöpartiet verkligen vill betona. Att de förebyggande åtgärderna är de allra mest centrala för att vi på sikt ska kunna komma till rätta med brottsligheten och därmed skapa ett tryggare samhälle för oss alla är något som alltid förtjänar att upprepas.

Herr talman! Miljöpartiet noterar att regeringen har tillsatt en mycket stor mängd utredningar på området kriminalitet, straff och barn och unga i samhällsvård. En konsekvens av att det är så många arbetande och nyligen avslutade utredningar samtidigt är naturligtvis att det blir svårt att få överblick över alla framlagda förslag och hur de förhåller sig till varandra. I socialutskottet, där jag satt till alldeles nyligen, fick vi en dragning om alla aktuella utredningar på området barn och unga i samhällets vård, och det tog runt en halvtimme för statssekreteraren att bara gå igenom namn och uppdrag för alla dessa utredningar.

Jag vill därför passa på att nämna en av dessa utredningar, som Miljöpartiet tycker har många bra förslag. I november 2023 överlämnade den sitt betänkande För barn och unga i samhällsvård, SOU 2023:66. Utredningen har ett mycket stort fokus på det förebyggande arbetet. Här finns många förslag på området ökad kvalitet i vården när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stödboende och HVB.

Utredaren konstaterar att statens insatser för just samhällsvården måste stärkas och samordnas mer för att tillgodose barns och ungas rättigheter och behov. Det är angeläget att regeringen tar arbetet vidare. Detta är innehållet i reservation 1, som jag härmed yrkar bifall till.

När det gäller just HVB-hem har Miljöpartiet samma uppfattning som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Vården och behandlingen som ges till ungdomar med kriminell bakgrund i HVB-hem har sådana brister att verksamheten måste förändras i grunden. Här finns inget förslag av det som hittills har presenterats som är tillräckligt. Samhället behöver kliva fram och reglera misslyckandet på marknaden, och det offentliga bör ta över ansvaret för alla HVB-hem som vårdar ungdomar som placerats på grund av brottslig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga något om den helt avgörande frågan om vi som samhälle kommer att vara framgångsrika i våra insatser för att komma till rätta med kriminalitet och att förhindra att fler barn och unga dras in, nämligen satsningar i budgeten.

Det har redan diskuterats lite i debatten. Regeringen gör naturligtvis satsningar, men vi anser att de är otillräckliga. Kommuner och regioner tvingas till nedskärningar och besparingar. Det är ödesdigert i en tid då vi till exempel hoppas att den nya socialtjänstlagens fokus på förebyggande arbete ska ge stora effekter, också för att förebygga kriminalitet. Hur ska socialtjänsten och andra kommunala verksamheter kunna göra de nödvändiga satsningarna när de tvingas spara? Besparingar i skolan och besparingar i arbetet för utsatta familjer får naturligtvis rakt motsatta effekter till en brottsförebyggande effekt.

Jag vill här särskilt nämna en av Miljöpartiets satsningar i höstens budgetmotion som gäller insatser för barn i riskzonen för kriminalitet. Det finns framgångsrika insatser såväl i Sverige som utomlands där staten ska vara med och delfinansiera, och kunskapen om dem behöver vi sprida och utveckla.

Danmark och deras arbete har nämnts flera gånger. I Danmark har antalet gängkriminella minskat med en tredjedel på tio år. Det verkar dock inte primärt vara hårdare straff, visitationszoner och militärer i förorten som har gett den effekten. Forskare lyfter i stället upp sociala insatser i tidiga år som de starkast bidragande faktorerna.

Även i Sverige finns flera framgångsrika initiativ som vi kan bygga vidare på. Sedan 2023 pågår det myndighetsgemensamma uppdraget Bob, barn och unga i organiserad brottslighet, som handlar om att skapa lokala samverkansråd mellan polis, socialtjänst, skola, kriminalvård samt hälso och sjukvård. Denna verksamhet nämns särskilt i Riksrevisionens granskning. Riksrevisionen menar att det är av vikt att den ges en struktur som är robust och som minskar personberoendet och behovet av lokala lösningar.

Det är viktigt att insatser som denna inte stannar vid tillfälliga projekt utan ges tillräckliga och långsiktiga resurser. Miljöpartiet gör i sin budget därför en storsatsning om 1 miljard kronor mer än regeringen, som ska användas för att nå resultat i det brottsförebyggande arbetet och få bukt med nyrekryteringen av barn och unga. Det kan handla om insatser i skolan, i socialtjänsten, på särskilda ungdomshem och i andra offentliga institutioner.