STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Fru talman! Utan metaller och mineral är det inte möjligt att producera de produkter som behövs för den gröna samhällsomställningen. Vindkraftverk, solpaneler, elbilar och batterier – alla kräver de metaller som råvara.

Det är naturligtvis en utmaning, för metaller och mineral behöver utvinnas, ofta med större eller mindre ingrepp i naturen. Detta ska man ha respekt för. Det leder till både ideologiska och moraliska frågeställningar.

Ingreppen blir dock inte mindre för att de görs någon annanstans. Påverkan på naturen och klimatutsläppen blir till exempel inte lägre för att de sker i Kongo i stället för i Sverige. Det är kanske precis tvärtom. Den svenska gruv- och mineralnäringen har redan i dag låga klimatutsläpp i internationell jämförelse, tack vare vårt näst intill fossilfria elsystem och de investeringar som många svenska företag har gjort i ny, klimateffektiv teknik.

Sverige har möjlighet att ta ett större globalt ansvar för klimatomställningen genom att ta vara på den svenska gruvindustrins möjligheter. Där har vi i politiken en roll att spela. Med rätt förutsättningar från oss kan branschen utvecklas och bidra inte bara till svensk ekonomi utan också till det globala klimatarbetet.

Som nämnts här i kammaren tidigare i kväll har Sverige potential att bryta många av de energi- och innovationskritiska metaller och mineral som vi behöver.

Hälften av metallerna och mineralen på EU:s lista över råmaterial som bedöms som kritiska för vårt samhälle och välfärd har vi hittat i den svenska berggrunden.

Om den svenska gruvindustrin ska kunna nyttja de råvaror som faktiskt finns och kunna fortsätta att bedriva sin produktion, vara innovativ och ha ledartröjan när det gäller den gröna omställningen, som jag upplever att många företag i Sverige inom gruvindustrin har, behöver vi från politiken hantera de problem vi har i till exempel vår baskraft och när det gäller brist på energiproduktion.

Vi behöver titta på de svårigheter som finns i näringslivet med att få tag på kvalificerad arbetskraft. Det gäller inte minst inom teknikbranscherna. Vi behöver många fler ingenjörer i Sverige, och vi behöver många fler studenter som söker sig till STEM-utbildningarna. Men vi behöver också se över tillståndsprocesserna och kraftigt korta ledtiderna för att få på plats till exempel den nödvändiga infrastrukturen. Det gäller naturligtvis inte bara i norra Sverige utan i hela Sverige.

Vi ser att det kommer att behövas en ökad metall- och mineralproduktion från sekundära källor, mer återvinning och en mer effektiv användning av metaller och mineral. Det är viktigt att understryka. Men det behöver också betonas att det inte kommer att täcka hela det framtida metallbehovet, som klimatomställningen innebär.

Vi har svårt att komma runt att vi behöver ha en ökad produktion av råmaterial i Sverige om vi ska kunna säkra framtidens behov. Vi har en stor geologisk potential att utvinna just de råvaror som är kritiska för hela omställningen. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet.