Herr talman! Just nu är regelförenklingar för företag på tapeten i de flesta sammanhang i den politiska sfären. I början av året presenterade EU-kommissionen sin konkurrenskraftskompass där regelförbättring är en viktig del. Kommissionen har också presenterat det första så kallade omnibuspaketet, där det finns förslag för att förenkla EU-regler för att öka konkurrenskraften för europeiska företag.

Jag och Miljöpartiet anser att det är av stor vikt att lagar och regler är tydliga, transparenta och rättvisa. Den regelförbättring som leder till att onödig eller dubbel lagstiftning rensas eller att otydlig lagstiftning förtydligas ställer vi oss väldigt positiva till.

Men som flera tidigare har sagt finns lagar och regler av en anledning. De har inte införts lättvindigt och utan tanke. Vi ser nu att många så kallade regelförenklingar i stället riskerar att luckra upp eller skjuta upp nyinförd lagstiftning för klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Det här är såklart någonting som vi motsätter oss. Vi säger ja till förbättringar, men nej till uppluckringar och förseningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! I näringslivet önskar man sig tydlig lagstiftning. Men mest av allt önskar man sig långsiktig lagstiftning som är tydlig i vart vi är på väg. Det värsta man vet är ryckighet och otydlighet. Det är någonting som ofta sker i dag när helt ny lagstiftning luckras upp och skjuts upp.

Det är problematiskt då mycket av Sveriges och Europas konkurrenskraft ligger i att vi kan ligga i framkant i klimatomställningen. Det kan också skapa en orättvisa mellan företag som har tagit ansvar för att ligga i framkant och gjort investeringar som sedan behöver konkurrera med företag som inte ligger på samma nivå.

Risken finns också att investeringar som nu gjorts känns onödiga för de företag som har gjort dem när den lagstiftning som de baserat sina investeringar på skjuts upp eller läggs på en hylla.

Herr talman! Jag sa tidigare att regler finns av en anledning och att man ska vara försiktig när man ändrar dem. Det är inte en nyhet för någon av oss lagstiftare som sitter här i dag. Men nu vill jag ändå slå ett slag för så kallade regulatoriska sandlådor. Det är någonting som kanske inte låter jättespännande men som kan vara riktigt kul. De kallas också för regulatoriska växthus eller helt enkelt regulatorisk försöksverksamhet, vilket kanske inte är så mycket tydligare.

Vad innebär det? Jo, en regulatorisk sandlåda är ett verktyg som man kan använda för att ge aktörer möjlighet att inom tydligt uppställda ramar och tidsperioder testa och pröva sig fram till exempelvis nya innovativa produkter eller tjänster som annars hade varit otillåtna för att de strider mot lagar och andra regelverk.

Regulatoriska sandlådor som testats i andra länder har ofta varit fokuserade på innovation inom energi eller mobilitet. Man har till exempel testat energikooperativ, digitala nätverk, energilagring, nättariffer och energieffektivisering.

I början av året överlämnade Vinnova en rapport till regeringen om regulatoriska sandlådor för nettonollteknik. Den rapporten är såklart intressant. Samhällsnyttan med en regulatorisk sandlåda är att nya innovationer kan testas i verkligheten på ett tidigare stadium och att eventuella problem kan upptäckas innan man fattar beslut om lagstiftning.

Herr talman! Klimatförändringarna eskalerar i dag med ökande utsläpp. Redan nu ligger vi och hovrar runt 1,5-gradersmålet. Vi överskrider i dag sex av nio planetära gränser. Det är tydligt att det krävs både krafttag och nytänk för att kunna ställa om samhället i den takt som krävs för att hejda klimatförändringar, stoppa förlusten av biologisk mångfald och utveckla socialt trygga samhällen för alla.

Regulatoriska sandlådor skulle kunna vara en del av lösningen för att snabbare få förändringar på plats. Det skulle kunna vara ett av de verktyg som vi behöver för att snabbt utveckla nya lösningar som bidrar till fossilfrihet, cirkulär ekonomi och ett miljömässigt hållbart samhälle.

Regelförenkling för företag

Men, som jag upprepat tidigare, regelverk är uppbyggda för att skydda befolkningen och vår natur och för att skapa stabilitet i vår ekonomi. När man slopar regelverk för att snabba på processer behöver man göra det med stor eftertanke och tydliga begränsningar. Det är därför viktigt att regulatoriska sandlådor i huvudsak begränsas till verksamheter med stor samhällsnytta, där en snabb klimatomställning skulle kunna ligga som ett huvudfokus.

Jag skulle därför vilja yrka bifall till reservation 8 i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)