Fru talman! Jag tycker att den nöjdhet som arbetsmarknadsministern visar i talarstolen är häpnadsväckande. Han säger att människor har känt av inflationen. Ja, priserna har ju inte blivit lägre, och i synnerhet inflationen ökar igen. Och nu vänder ännu en gång räntorna uppåt efter en kort paus.

Vad gäller tillståndet i den svenska ekonomin finns det några tecken i tiden. Det slogs rekord i antal konkurser förra året. Det slogs rekord i mängden skulder hos Kronofogden, och det talar om för oss vilka hushåll som far mest illa i den här situationen. Det är de som hade de minsta marginalerna innan kaffet började kosta 75 spänn. Det är de som nu får skulder hos Kronofogden. Vi har den högsta arbetslöshet vi har haft på något decennium.

Arbetsmarknadsministern är ganska nöjd. Han vill zooma ut och jämföra arbetskraftsdeltagandet med resten av Europa. Jag tycker att det är skamligt att påstå att det görs satsningar på yrkesutbildningar när det nominellt sett är så att de kommer att bli färre i år än vad de var i fjol.

Om mitt resultat som arbetsmarknadsminister var att arbetslösheten ökade med mer än en halv procent från februari i fjol till februari i år samtidigt som deltagandet i arbetsmarknadspolitiska insatser och program minskade skulle jag vara mycket missnöjd. Jag skulle vara allvarligt oroad över det om det var jag som ansvarade för den utvecklingen. Men Mats Persson står här i talarstolen och är nöjd. Han tycker att det går ganska bra och zoomar ut och kollar vem som har högst sysselsättning.

Inflationsbekämpning genom att sänka skatten för de välbärgade funkar inte. De människor som har de allra högsta inkomsterna får de allra största skattesänkningarna. Det handlar om en riktad skattesänkning på 6 miljarder till dem som tjänar 65 000 eller mer i månaden. De pengarna kommer att hamna på skattebefriade ISK:n i det här landet. Skulderna hos Kronofogden ökade med 52 miljoner om dagen förra året. De som tjänar 65 000 i månaden är inte överrepresenterade i den gruppen. Det var inte de som behövde förstärkning av hushållens köpkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mats Persson företräder en regering som vill fixa detta genom att sänka skatten för de rika. Rotavdraget är bara ännu ett exempel. Det förutsätter att man har råd att äga sitt hus och att man har råd att renovera. Det är bara ännu ett exempel på hur han vill sänka skatten för de rika och göra livet jobbigare för de fattiga.

Mats Persson tänker att inflationen kommer att gå över och att arbetslösheten kommer att försvinna då. Men allting tyder på att det inte är så det funkar. Om det var så det funkade hade ju regeringens politik fungerat. Nu ökar arbetslösheten fortfarande. Hur kan det komma sig?