Fru talman! Jag skulle vilja korrigera både Annika Hirvonen och Patrik Björck på en mycket väsentlig punkt. Jag har inte pekat på konstitutionsutskottet för att säga att jag är förhindrad att svara på frågor. Jag sa följande i mitt interpellationssvar, och det är viktigt att understryka det: ”Jag kan också konstatera att en granskning av detta därefter kommer att genomföras av riksdagens konstitutionsutskott.” Det är det enda jag sagt i den delen. Jag har inte hävdat att jag med hänvisning till en pågående process i KU är förhindrad att svara på frågor, och det vill jag inte heller att någon lägger i min mun.

Vad gäller den pågående rättsliga processen tycker jag att det är rimligt att referera till den. Det är klart att det är en mycket väsentlig sak att många av de omständigheter som har att göra med de frågor vi diskuterar här nu är föremål för en rättslig prövning. Jag tycker inte att det är orimligt att påminna om det och möjligen också säga att det finns inslag i denna som jag naturligtvis inte vill föregripa. Processen måste få ha sin gilla gång, precis som alla rättsliga processer. Så även i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte heller så att jag inte har svarat på frågor. Möjligtvis uppskattar ledamöterna inte mina svar eller tycker inte att de är tillräckligt utförliga. Jag vill alltså påminna om att jag har berört förtroendefrågan. Jag gjorde det därför att diskussionen ju avser en person som har varit nationell säkerhetsrådgivare och som inte längre är det. Jag uppfattar också att det är det jag är här för att svara på frågor om. Då är det väl uppenbart att frågan har mindre relevans i ett läge när personen i fråga inte längre är nationell säkerhetsrådgivare. Den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren har inte längre den rollen och har lämnat uppdraget. Då blir också frågan om förtroende i den rollen något överspelad. Det är alltså inte att inte svara på frågan. Möjligtvis kan man ha synpunkter på svaret, men jag svarade på frågan.

Jag har också svarat på frågan som rör strukturen runt den nationella säkerhetsrådgivaren i Regeringskansliet. Om vederbörande hade klivit in i en färdig struktur hade han inte behövt få ett uppdrag att bygga upp den. Det fanns ingen sådan struktur, trots att – om vi ska titta bakåt i tiden – en sådan efterlystes redan efter tsunamikatastrofen och av den dåvarande tsunamikommissionen, som pekade på det oundgängliga i att bygga upp en sådan struktur under statsministern i Statsrådsberedningen. Någon sådan struktur fanns inte att kliva in i. Därför tycker jag också att det är mycket rimligt att beskriva att uppdraget att bygga upp den strukturen gick till den person som fick rollen som nationell säkerhetsrådgivare.

Jag beskrev också att man under det att rekryteringen av medarbetare till strukturen fortgick också byggde en struktur runt den nationella säkerhetsrådgivaren. Det är möjligt att ledamöterna inte är nöjda med det svaret, men jag vill understryka att det är ett svar på frågan.

Vad gäller frågan om rekrytering av en ny nationell säkerhetsrådgivare ligger det i sakens natur att när man har den funktionen, och den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren har lämnat sin tjänst, inleds det också en process för att rekrytera en ny. Jag sa det redan före paus, och jag upprepar det gärna igen, att jag inte har hänvisat till den rättsliga processen, och jag har inte heller hänvisat till KU:s granskning vad gäller frågan. Däremot har jag sagt att jag inte har anledning att gå in på och föregripa rekryteringsprocessen i frågan. Det har att göra med att jag själv inte äger processen, utan det är en fråga som ligger i Regeringskansliet eftersom vi talar om en opolitisk tjänst.

Det långa talets korta mening i det här är att statsministern har varit i kammaren och svarat på frågor vid flera tillfällen under den här terminen. Han deltog förstås också i konstitutionsutskottets granskning av just tjänstetillsättningen, och han kommer att delta i den kommande granskningen som nu har aktualiserats.

Jag är här och svarar på frågor, och jag gömmer mig inte bakom vare sig den rättsliga processen eller KU i den delen. Jag tycker ändå att det hade varit sakligare att beskriva detta på ett korrekt sätt.