Fru talman! Att ta ansvar handlar också om att göra prioriteringar, satsa brett på bildning, satsa brett på utbildning, satsa på bibliotek och se till att man stöder de över 100 000 föreningar som finns runt om i hela Sverige, som ägnar sig åt mängder av saker ute i bygderna, inte minst i mycket små kommuner, och som är med och skapar det som vi alla älskar – ett aktivt och dynamiskt civilsamhälle som kan komplettera det offentliga och komplettera politikens roll i ett samhällsbygge och inte minst näringslivets.

Sedan början av 2024 genomförs en ansvarsfull men gradvis minskning av statsbidraget till studieförbunden för att i stället delvis kunna prioritera folkhögskolor och annan viktig utbildning för vuxna och öka möjligheten till egenmakt och egenförsörjning så att människor kan förverkliga nya små och stora drömmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsbidraget, alltså det statliga bidraget, till studieförbunden föreslås vara omfattande även framöver, men staten är inte ensam. Det är inte riksdagen som ensam beslutar om finansiering till studieförbunden. Statsbidraget för i år, 2025, uppgår till 1,6 miljarder kronor.

Med detta statsbidrag kommer studieförbunden att kunna fortsätta att tillsammans genomföra en mycket viktig folkbildningsverksamhet som stärker den svenska demokratin och det svenska samhället, med ett stort värde för deltagarna. Men det är korrekt att det blir effekter, och jag noterar dem. Jag har också en dialog med Folkbildningsrådet och flera studieförbund om dessa effekter, som jag följer mycket noggrant.

Självfallet skulle det vara bra om studiecirklar, något som numera är minnesmärkt som historia men också som framtid, kunde finnas överallt och vara fritt tillgängliga för alla. Det vore helt fantastiskt. Men nu räcker pengarna till 1,6 miljarder kronor till studieförbunden från staten, och sedan finns det andra finansiärer. Det ger förutsättningar att bedriva en bra verksamhet, men det är korrekt att det tvingar fram prioriteringar.