Herr talman! Linus Sköld har frågat mig på vilken grund regeringen i den forskningspolitiska propositionen har lagt förslaget att ändra de forskningspolitiska delmålen. Linus Sköld har vidare frågat mig ifall jag bedömer att forskningen uppnått ett nog jämställt stadium. Slutligen har Linus Sköld frågat hur jag tänker agera för att säkerställa att jämställdhet är ett prioriterat område i forskningspolitiken framöver.

Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

I december förra året överlämnade regeringen sin proposition Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta till riksdagen. Målet för forskningspolitiken ligger fast, men regeringen justerar delvis delmålen. Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av bnp.

För att Sverige ska fortsätta att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation anser regeringen att lika villkor för likartat arbete och likartade meriter måste gälla för kvinnor och män. Om de akademiska karriärvägarna inte vilar på meritokratiska grunder blir doktorand- och forskaranställningar mindre attraktiva, de med bäst meriter riskerar att inte söka anställningar och på sikt minskar rekryteringsbasen.

Regeringen anser att jämställdhet inom högskolesektorn är viktig för att säkerställa kvalitet i utbildning och för excellent forskning så att Sverige inte ska riskera att gå miste om banbrytande forskningsrön av hög kvalitet.

Universitet och högskolor behöver fortsatt arbeta för att talanger, oavsett kön, ska välja en akademisk karriär. För att en akademisk karriär ska vara attraktiv för fler är det exempelvis viktigt med transparent tjänsteplanering, så att både kvinnor och män får tillräcklig tid avsatt till kärnuppgifterna forskning och utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vetenskaplig publicering av hög kvalitet är viktigt för forskarens karriär. Publiceringstakten har i många fall konsekvenser för befordring och möjlighet att få forskningsfinansiering. Men studier har visat att kvinnor inom akademin får sämre karriärutveckling efter att de blivit föräldrar, vilket bland annat tar sig uttryck i lägre publiceringstakt åren efter att barnet har fötts samt att kvinnor i högre grad än män tenderar att lämna den akademiska världen. En jämställd arbetsplats behöver därför även hantera frågor som rör exempelvis kultur och arbetsmiljö.

Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskningen och goda exempel på åtgärder som främjar kvalitet i forskning och utbildning.

De rekryteringsmål för nyanställda professorer som beslutades av riksdagen 1997 i enlighet med propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12) har som syfte att stimulera ett långsiktigt och systematiskt jämställdhetsarbete på alla nivåer. Ytterligare en åtgärd som regeringen avser att vidta är att ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp rekryteringsmålen för att vidare studera deras effekter på kvaliteten i forskning och utbildning.