Herr talman! Ja, jag har en personlig beef, inte med folkbildning och inte med studieförbund utan med ett system som gynnar en viss organisation på ett ofördelaktigt sätt. Vi har sett det med lotteriverksamhet. Vi kan se det med fackförbunden. Vi har sett det med ABF och så vidare. Det har jag en stark personlig beef med.

Jag menar att det är en uppgift för den här regeringen och oss som stödparti att rensa upp där. Vi behöver göra upp med det Socialdemokraterna av olika skäl inte har haft förmågan, möjligheten, viljan eller kraften – eller vad vi vill kalla det – att göra själva. Det är det som är problemet.

Återigen: Det är inte jag som säger att fusket pågår, utan det är Riksrevisionen. Det är andra som rapporterar om detta. Det handlar alltså inte om att jag har en beef med studieförbunden eller folkbildningen.

Sverigedemokraterna förstår värdet av folkbildning. Vi förstår värdet av att ha ett starkt civilsamhälle och ett grundfundament för att kunna bygga vårt samhälle starkt. Men vi har också en förståelse för att det sticker i ögonen på många väljare när den sortens verksamhet bedrivs nästan öppet och på ett sådant sätt. Men Socialdemokraterna förmådde inte göra någonting åt det under de åtta år som de satt som regeringsparti. Det är det som är problemet här, och det är det som vi pekar på.

Detta ska man ha i åtanke när man hör de här brösttonerna och den högljudda retoriken om att demokratin nu faller och att Sverige inte kommer att ha något totalförsvar. Det vi gör är att vi drar ned med en fjärdedel på studieförbunden från det statliga hållet, samtidigt som både kommuner och regioner lägger 1 miljard på studieförbunden. Vi lägger väldigt mycket pengar på folkbildning i en global kontext. Det kan vi absolut fortsätta göra, men då ska pengarna också gå till rätt verksamhet. Det är det som vi pratar om när vi tar den här debatten.