Protokoll 2024/25:89 Tisdagen den 25 mars

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:479 om vikten av folkbildning ur ett beredskapsperspektiv
Anf. 40 Linus Sköld (S)

Herr talman! Jag tänkte börja med att klargöra vad som försiggår i debatten genom att läsa ur Liberalernas partistyrande dokument. Vi kan börja med det senaste partiprogrammet. Där framgår följande: ”Folkbildningen bidrar till höjd kunskapsnivå i samhället. Såväl folkhögskolan som studieförbunden är viktiga utbildningsformer som breddar människors möjligheter att lära nytt hela livet. För att möta olika människors behov ska utbildningsmöjligheter som skapas av offentliga och privata aktörer kompletteras med goda och långsiktiga villkor för den fristående folkbildningen.”

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är alltså den liberala uppfattningen om folkbildningen och vilken framtid folkbildningen ska gå till mötes.

Vad gör regeringen? Här handlar det om drakoniska besparingar som leder till att 96 procent av studieförbundens lokalorganisationer måste spara. Vidare överger studieförbunden hela kommuner eller kommundelar i större kommuner. De sverigedemokratiska inläggen i debatten är den tydliga illustrationen över vad som sker. Om Johan Pehrson hade fått bestämma hade folkbildningens ställning stärkts, som det står i Liberalernas programskrift Kulturpolitiska prioriteringar på Liberalernas hemsida. Men det är knappast den politik som Johan Pehrson för.

Nåväl! Låt mig gå över till folkbildning, beredskap och civilt försvar. På Johan Pehrsons bord ligger ett förslag till budgetunderlag inför de kommande tre åren från Folkbildningsrådet. Det innehåller exakta förslag som skulle möta det som Jytte Guteland lyfter upp i interpellationen. Med 100 miljoner över de tre åren samt kunskapshöjande insatser för stärkt beredskap och civilt försvar skulle studieförbunden nå 50 000 personer eftersom de är starkt förankrade i civilsamhället med 15 000 samarbetsorganisationer runt om i landet.

Med 50 miljoner över samma tre år skulle folkhögskolorna, som är 155 till antalet och finns från Norrbotten till Skåne, kunna nå 10 000 deltagare med korta kurser i kunskapshöjande insatser. Och med 35 miljoner av dessa 50 miljoner skulle man kunna stärka de beredskapshöjande utbildningar som man redan ger, till exempel inom sjukvård, vvs, el och transporter.

Förslaget ligger färdigt på Johan Pehrsons bord. Det vore enkelt att bereda, för att kunna stärka folkbildningens ställning i nästa års budget.