Herr talman! Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. EU måste rusta upp militärt men också stärka det som bygger fred och frihet långsiktigt.

I det långsiktiga fredsarbetet är kampen för rättsstatens principer och demokratiska ideal central. Det handlar om vår kollektiva motståndskraft mot auktoritära ledare och också om att skydda individer mot propaganda och odemokratiska tendenser.

I EU-kommissionens rättsstatsrapport från förra året kunde vi ta del av hur läget egentligen ser ut i medlemsländerna när det kommer till rättsstatens principer och demokrati. För alla som har läst rapporten är det uppenbart att det finns problem med att upprätthålla EU:s grundläggande demokratiska värderingar. Det handlar om högernationalistiska, auktoritära och populistiska krafter som inte vill EU väl och som monterar ned demokratin bit för bit genom att stämma kritiska journalister, hota mediefriheten, inskränka domstolars oberoende och utsätta medborgare för propaganda.

Vi har tidigare i den här kammaren diskuterat exemplen Ungern, Slovakien och Italien men också Elon Musks inblandning i tyska val med hans aktiva stöd till AFD, vilket av många think tanks ses som exempel på hur auktoritära män, i detta fall från USA, använder högernationalistiska plattformar för att försvaga EU. Utvecklingen är tydlig. Demokratin som vi känner den försvagas. Exemplen är många fler än jag har räknat upp här.

EU ska vara en union för demokratier, och EU:s medborgare måste kunna känna sig trygga. De odemokratiska tendenserna drabbar vanligt folk genom propaganda och godtyckliga myndighetsbeslut. Det hindrar EU från att fatta viktiga beslut. Det yttersta uttrycket är Ungern, som bedriver en ryssvänlig politik i rådet genom att inte längre stå upp i fråga om sitt stöd till Ukraina. Men detta drabbar också människors fri- och rättigheter. Det visar, återigen, inte minst Orbáns Ungerns senaste beslut att förbjuda prideparader i landet. I hela världen ser vi hur auktoritära regimer inskränker hbtqi-rättigheter, och nu sker det här, i ett EU-land.

EU måste göra mer. Regeringen och EU-ministern måste göra mer. Vi kan inte ha en statsminister som hänger ut regnbågsflaggan på Sagerska men sitter tyst när Ungern undergräver EU:s demokratiska rättigheter.

Vad tänker statsministern och EU-ministern faktiskt göra för att säkra hbtqi-personers mänskliga rättigheter i EU-landet Ungern?

Så sent som förra månaden, som sagt, hävdade EU-ministern under en debatt här i kammaren att rättsstatens principer och demokratifrågor i EU engagerade hela regeringen och att hon arbetade intensivt med dessa frågor. Det blev därför märkligt när vi dagen efter kunde konstatera att rättsstatens principer inte nämndes uttryckligen en enda gång i regeringens utrikesdeklaration trots att ministern själv hävdat att frågan var högt prioriterad. Vi hör på svaret här i kammaren att EU-ministern får kämpa hårt för att hävda att det fanns med men gömt under något annat ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir nästan ännu märkligare att lyssna till varför man avstått från att driva frågan tillsammans med tolv andra medlemsländer – det handlade om att kommissionen skulle driva frågor om rättsstat, demokrati och digital säkerhet. Danmark, Spanien, Tyskland och Frankrike skrev på. Men Sverige valde att inte göra det – av tidsskäl. Det duger inte.

Regeringen måste höja tempot och prioritera rättsstatens principer och demokratin i Europa. EU-ministern och regeringen måste kunna svara på varför man avstår från dessa ypperliga tillfällen att lyfta frågan om rättsstatens principer.

Vad är ministerns plan för att få med sig hela sin regering när det gäller att prioritera dessa frågor i internationella sammanhang? Det handlar ju inte bara om abstrakta demokratiska ideal utan också om vår motståndskraft och ett långsiktigt fredsbygge i oroliga och farliga tider.