STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat mig hur jag förklarar det faktum att rättsstatens principer och demokratin i Europa inte nämndes med ett enda ord i EU-delen av utrikesdeklarationen som presenterades för Sveriges riksdag den 12 februari. Hon undrar också varför Sverige inte skrev under ett brev om att EU:s Digital Services Act måste användas i sin helhet för att säkra demokratin, rättsstaten och legitimiteten för valprocesser i EU:s medlemsländer. Brevet skickades av ett antal EU-ministrar till kommissionärerna McGrath och Virkkunen, ansvariga för rättsstatens principer och demokrati respektive digital säkerhet och demokrati. Slutligen ber Matilda Ernkrans mig redogöra för vart det brev som Sverige och Finland skrivit till kommissionen om nya initiativ för att fler av EU:s utgiftsområden ska prövas mot rättsstatens principer egentligen tagit vägen.

Låt mig inledningsvis vara tydlig: Att skydda och främja rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna ligger fast förankrat i kärnan av regeringens prioriteringar.

När det gäller Matilda Ernkrans första fråga noterar jag i inledningen av utrikesdeklarationen att våra demokratiska värderingar lyfts fram som en ledstjärna i den ofrånkomliga uppgiften att ge stöd till Ukraina och motverka Rysslands förmåga att skada oss. Deklarationens avsnitt om EU inleds sedan med konstaterandet att EU är en värdegemenskap – och som vi alla vet hör demokratin, rättsstaten och respekten för de grundläggande rättigheterna till dessa värden. Genom att betona värdegemenskapen erinrar utrikesministern om hur viktigt det är att alla medlemsstater lever upp till det vi skrivit under på för att bli medlemmar i unionen. Vikten av att leva upp till EU:s värden och principer framhålls slutligen också i den del av deklarationen som gäller EU:s utvidgning.

Vad därefter avser Matilda Ernkrans andra fråga delar jag uppfattningen att skyddet av demokratin, rättsstaten och de demokratiska valprocessernas integritet är oerhört angelägna frågor.

Vi fick möjlighet att ta ställning till det brev som den franska representanten i allmänna rådet hade tagit initiativ till och som överlämnades till de ansvariga kommissionärerna i anslutning till rådets möte i januari. Utkastet reflekterade i delar mycket väl det som regeringen redan driver aktivt och engagerat, men också långtgående och vagt avgränsade uppmaningar till kommissionen om kraftfulla åtgärder. Dessa hade krävt en mer djupgående analys och beredning samt förankring i riksdagen, vilket inte var möjligt inom den korta tidsram vi hade för att ta ställning till utkastet.

Matilda Ernkrans tredje fråga gäller det brev som min finske ministerkollega Joakim Strand och jag i september skickade till kommissionen med uppmaningen att få på plats en heltäckande strategi för att säkerställa att rättsstatens principer respekteras av nuvarande och kommande medlemsstater. Det vi konkret lyfte fram i brevet handlar om att på olika sätt stärka kopplingen mellan utgifter från EU:s budget och respekten i medlemsstaterna för rättsstaten och unionens värden. Principen vi driver är att EU-medel helt enkelt inte ska vara aktuella för dem som inte lever upp till unionens grundläggande värden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det svensk-finska initiativet har tagits emot väl, både av medlemsstater och av kommissionen. I sitt meddelande inför nästa fleråriga budgetram som publicerades i februari är kommissionen tydlig med att starka garantier för skyddet av rättsstatsprincipen är en av de saker som bör stå i centrum för budgeten. Inte en enda euro till verksamheter som inte iakttar rättsstatens principer, är uttrycket som kommissionen använder, vilket också är kärnan i vad de svenska och finska regeringarna gemensamt fört fram.

Utan att föregripa en svår förhandling ser jag detta som en god grund att bygga vidare på. Regeringen fortsätter förstås att vara aktiv i alla förhandlingar och på andra sätt i förhållande till kommissionen och medlemsstaterna för att stärka länken mellan EU-medel och EU:s grundläggande värden.