STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar debattörerna för frågorna och inspelen. Det är viktigt att man som arbetssökande i ett läge där man är arbetslös kan känna trygghet och känna att samhället inte lämnar en därhän utan finns där om man har behov av det. Många arbetslösa har inte behov av hjälp, men de som har det ska kunna få hjälp genom samhällets olika insatser. Det är också därför det är viktigt att vi har en närvaro, så att människor kan känna den tryggheten.

När det gäller myndigheternas möjligheter att å ena sidan rekrytera kompetent arbetskraft och å andra sidan – jag uttrycker mig medvetet lite slängigt nu, så ni får snälltolka mig – finnas ”i varenda buske” har jag som statsråd inte kunskap om exakt var skärningspunkten finns. Jag förutsätter att våra myndigheter hanterar den avvägningen och målkonflikten på bästa sätt.

Med det sagt delar jag interpellantens och den andre meddebattörens uppfattning att vi generellt i samhället har haft en övertro på digitaliseringen. Alla människor har inte förutsättningar att fullt ut enbart använda sig av digitala verktyg för att kommunicera med myndigheter. Som jag har förstått det pågår inom flera myndigheter, även Arbetsförmedlingen, en diskussion där man åtminstone berör frågeställningen: Har digitaliseringen gått för långt?

Ett tecken på detta är den rapport som också Jonathan Svensson refererar till om mycket bristfällig telefontillgänglighet. Jag tror att jag läste i någon tidning om någon individ som medvetet låtit bli att svara i telefon och nu blivit av med jobbet.

Vi har alltså ett behov av att samhället flyttar fram sina positioner. Vi behöver på olika sätt se till att människor kan känna trygghet när de är arbetslösa och även kan känna en större närvaro. Det kan vara digitalt, fysiskt eller via telefon – exakt hur den skärningspunkten ser ut kan man alltid diskutera.

Den sammantagna ambitionen från vår sida är naturligtvis att vi ska se till att människor får ett bättre bemötande och möter ett mer engagerat samhälle, så att de inte lämnas vind för våg i sin arbetslöshet utan möter stora möjligheter till utbildning och till att hitta arbete. Det ska vara höga förväntningar på individerna att göra sitt yttersta. Men man ska också ha möjligheter genom att vi har en stat som finns där när man behöver den som mest.