Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Det finns ju mycket att bena ut efter svaret från ministern, men jag skulle vilja inleda med det jag nämnde först i mitt tidigare anförande. Det är ingen här som har någon annan uppfattning än att arbetsmarknadsministern delar oron över utvecklingen.

Ingen i den här kammaren betvivlar arbetsmarknadsministerns vilja eller att arbetsmarknadsministern vill att ungdomsarbetslösheten sjunker. Men det jag efterfrågar i den här interpellationsdebatten är hur han omsätter den politiska viljan i politisk handlingskraft.

Vår syn som socialdemokrater är att vi i den utdragna lågkonjunktur som arbetsmarknadsministern redogör för inte bara kan följa utvecklingen utan måste kraftsamla. Vi måste kraftsamla för att vända ungdomsarbetslösheten. Vi måste kraftsamla för en utbildning av hög kvalitet, för fler arbetsmarknadsinsatser och för att rusta unga med de verktyg som de behöver på dagens arbetsmarknad. Det är inte min bild, fru talman, att det är det som regeringen har gjort. Regeringen har tvärtom visat en stor passivitet som riskerar att få långtgående konsekvenser för både den enskilde och samhället i stort.

På vissa punkter är vi dock överens. Vi är helt överens om det som arbetsmarknadsministern brukar prata om: Vi ska ställa höga krav på att de som kan arbeta ska arbeta. Men då måste vi också ställa höga krav på den här regeringen. Då måste vi vara uppriktiga med att regeringen samtidigt gör det svårare för människor att göra rätt för sig. Det är resultatet när man nu lägger ned servicekontor runt om i landet och när Arbetsförmedlingens närvaro runt om i landet försämras.

Fru talman! Det är också fallet i min valkrets Halland. Hylte kommun, som har högst arbetslöshet i länet, drabbades nyligen av två stora varsel på bara en vecka. Nu riskerar totalt 85 personer att gå miste om sitt jobb, i en kommun med 10 000 invånare. När arbetsmarknadsministern fick frågor om det här svarade han något i stil med att det bara är att hitta ett annat jobb. Det är den här passiviteten, fru talman, som väcker oro – att regeringen i den utdragna lågkonjunkturen med rekordhög arbetslöshet väljer att dra sig tillbaka.

Fru talman! Jag har stor respekt för att vi i Sveriges riksdag kan ha olika syn på lösningarna framåt, och den respekten hoppas jag att arbetsmarknadsministern också visar i den här interpellationsdebatten. Jag har noterat att ministern i tidigare debatter har avslutat väldigt konstruktiva samtal med att påstå att Socialdemokraterna nu har blivit ett bidragsparti, eller hur det brukar låta. Det tycker inte jag är särskilt konstruktivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag betvivlar som sagt inte den politiska viljan hos arbetsmarknadsministern. Men jag skulle vilja att den leder till mer politisk handlingskraft, för just nu ser jag det inte riktigt. Jag ser det varken i de resurser som tillförs eller i de propositioner som läggs fram, eller snarare inte läggs fram.

Min fråga är om arbetsmarknadsministern verkligen ser det. Tycker arbetsmarknadsministern, utifrån de resurser och propositioner som aviserats, att den här regeringen gör tillräckligt för att vända ungdomsarbetslösheten? Och om inte, är då arbetsmarknadsministern redo att vidta fler åtgärder?