Fru talman! Jag tackar statsrådet för att han kommit till kammaren i kväll. Jag vill även tacka mina kollegor som också har valt att lyfta upp denna viktiga fråga.

Det är tydligt att Sverige är inne i en tuff och utdragen lågkonjunktur med alla de konsekvenser det för med sig för samhället, framför allt för enskilda individer.

En grupp som är särskilt utsatt på arbetsmarknaden är, precis som statsrådet beskrev, de unga människorna. Unga tenderar att vara de som tar den första och största smällen när konjunkturen vänder nedåt och arbetslöshetsstatistiken börjar vända uppåt. Detta beror i stor utsträckning på att unga jobbar i förhållandevis konjunkturkänsliga branscher eller ännu inte riktigt har fått in en fot på arbetsmarknaden.

Enligt SCB:s senaste statistik har så många som var fjärde ung inte ett arbete att gå till. Det är en kraftig ökning sedan regeringen tillträdde efter valet 2022, och vi börjar nu närma oss de absolut högsta siffrorna från den tidigare delen av pandemin.

Ungdomsarbetslösheten är dessutom i praktiken redan lika hög som den var efter 2008 års finanskris, som ledde till en långvarigt hög ungdomsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa i detta land saknar ett arbete att gå till kommer att leda till stora kostnader för samhället i stort men framför allt – givetvis – för de enskilda individer som saknar ett arbete. Det kan handla om unga människor som inte har lyckats ta det första viktiga steget ut i arbetslivet eller som precis har fått en ny tjänst men inte hunnit kvalificera sig för a-kassa innan de blir varslade.

Fru talman! I det svar som statsrådet precis har redogjort för här i kammaren lyfte han fram flera saker som jag tycker är värda att diskutera lite mer. Bland annat beskrev han att regeringen har avsatt 250 miljoner kronor i ett tillfälligt ettårsanslag för att fler unga ska få ett sommarjobb eller annat arbete.

Det är givetvis en vällovlig inriktning för oss som vill se att ungdomsarbetslösheten pressas tillbaka, men jag tycker ändå att det är av intresse för dem som kan tänkas lyssna på denna debatt att det inte är några nya pengar som tillförs Arbetsförmedlingen utan pengar som redan finns i ett befintligt budgetanslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det framgår tydligt i det underlag som regeringen presenterade kopplat till den så kallade budgetsatsningen att det handlar om en ren omprioritering inom ram och ett redan beslutat anslag. Det är alltså inga nya pengar som tillförs, utan det är pengar som omprioriteras inom befintlig budget.

Samtidigt har Arbetsförmedlingen svårt att leverera på sitt ordinarie uppdrag på grund av regeringens återkommande nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Myndigheten tvingas gång på gång till stora nedskärningar för att klara allt hårdare budgetförutsättningar. Bara i fjol varslades hundratals medarbetare. När myndigheten tvingas till nedskärningar får den sämre lokal närvaro, sämre tillgänglighet för medborgarna och sämre förutsättningar att arbeta med den grupp som vi väljer att lyfta fram här i dag.

Om man kombinerar dessa två verkligheter, alltså en brist på faktiska tillskott för att hantera ungdomsarbetslösheten i vårbudgeten och de ständiga nedskärningarna på den aktiva arbetsmarknadspolitiken, ser det, utifrån min horisont, tyvärr ganska dystert ut för dem som vill bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Vi socialdemokrater anser att Sveriges unga förtjänar en arbetsmarknadspolitik som tar ungdomsarbetslösheten på allvar, en politik där kraftfulla åtgärder vidtas för att vända utvecklingen till något bättre och se till att fler unga får in en fot på arbetsmarknaden.

Jag vill därför ta tillfället i akt och fråga arbetsmarknadsministern: Hur motiverar han och regeringen de fortsatt stora nedskärningarna i den aktiva arbetsmarknadspolitiken samtidigt som tiotusentals och åter tiotusentals unga saknar ett arbete att gå till?