Fru talman! Tack, ministern, för ytterligare svar!

Ministern försöker här göra någon sorts motsättning mellan att stödja Ukraina och att stödja svenska fredsorganisationer. Jag menar att man kan göra båda sakerna. Självklart ska vi fortsätta stödja Ukraina på alla tänkbara sätt, men vi kan också stödja svenska fredsorganisationer. Det blir kanske än viktigare mot bakgrund av den krigföring och aggression vi ser från Rysslands sida.

Det är naturligtvis bra att Sverige stöder FN:s fond för fredsbyggande och andra FN-institutioner. Men nu handlar det om de svenska fredsorganisationer som jobbar här i Sverige.

Det är svårt att förstå varför stödet till svenska fredsorganisationer som funnits i hundra år nu avskaffas. Det rör sig inte om någon stor summa, som sagt, men det är ett viktigt bidrag till dessa organisationer för deras överlevnad.

Neddragningarna är en allvarlig utveckling som riskerar att få långsiktiga konsekvenser för det demokratiska inflytandet och engagemanget. Att en regering drar undan stödet till organisationer som är kritiska mot regeringen är någonting vi är vana att se i länder med ett betydligt större demokratiskt underskott än Sverige. Så kan vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur förklarar ministern neddragningarna i stödet till fredsorganisationerna? Jag tycker inte att jag får något riktigt bra svar.

Fredsorganisationerna i Sverige har under många år erhållit ett relativt litet men viktigt verksamhetsstöd och projektbidrag från myndigheten Folke Bernadotteakademin, först genom den satsning som kallades Fredsmiljonen. Det stödet omvandlades sedan till stöd till civilsamhället för fred och säkerhet och betalades ut till 18 svenska fredsorganisationer som Kvinnor För Fred, KFUM, Kristna Fredsrörelsen, Svenska Läkare Mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, för att nämna några. I december 2023 kom dock beskedet att stödet skulle avvecklas.

Statligt stöd till fredsrörelsen har funnits i Sverige sedan 1920-talet. År 1982 instiftades Fredsmiljonen för att stödja ideella organisationers fredsarbete. Anslaget var unikt med svenska och internationella mått mätt och tillkom på uppmaning av FN. Att dra in de miljoner som ges i stöd till arbete för konfliktförebyggande arbete, fredlig konflikthantering och nedrustning samtidigt som världen aldrig lagt mer på militär upprustning och kärnvapenhotet är större än på decennier sänder oerhört olyckliga signaler, inte minst för att regeringen slagit fast att arbetet för att lösa internationella tvister med fredliga medel är viktigt.

Svenska fredsorganisationer sitter på viktig expertis när det kommer till konfliktförebyggande, fredsbyggande och dialog. Den expertisen har bidragit till att öka kompetensen hos svenska myndigheter och gjort det möjligt för Sverige att bidra till fredsprocesser runt om i världen. Som konkret exempel kan nämnas Svenska Freds opinionsarbete, som bidragit till att Sverige anslutit sig till konventionerna som förbjuder personminor och klustervapen samt infört ett demokratikriterium i regelverket för vapenexport. Svenska fredsorganisationer har också värdefulla nätverk med civilsamhällesorganisationer i konfliktdrabbade länder, kontakter som statliga aktörer inte har möjlighet att ha.

Forskning visar att jämställdhet och kvinnors organisering är centralt för att bygga demokrati och hållbar fred. Stöd till kvinnors organisering för fred och demokrati är därför nödvändigt om regeringen vill bidra till global fred och säkerhet. Här har Kvinnor För Fred, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet och självklart Operation 1325 spelat en oerhört viktig roll. Vikten av arbetet med 1325 kan inte nog understrykas – ett arbete som behöver stärkas ytterligare.

När många länder går i alltmer odemokratisk riktning är det viktigare än någonsin att värna en öppen och demokratisk debatt i Sverige. Förändrade förutsättningar som kommer plötsligt och inte ger utrymme för omställning slår undan benen för organisationers möjlighet att fortsätta bedriva sitt arbete.