Fru talman! Tack, statsrådet, för det utförliga svaret!

Jag vill börja med att säga att den långa uppräkning som statsrådet gör när det handlar om åtgärder mot den kriminella ekonomin redovisar bra insatser som regeringen har gjort, och såvitt jag kan bedöma och komma ihåg har vi varit överens om samtliga.

Tyvärr misstänker jag att statsrådet inte riktigt har tagit till sig själva kärnan och poängen i min interpellation. Det är viktigt att ha en allmän diskussion om den kriminella ekonomin, och vi kan föra den diskussionen vidare också i dag. Men poängen i min interpellation är att en stor andel av de svenska företagen utsätts för brott och känner stor oro över detta, både över att de faktiskt har utsatts för brott och över risken att utsättas för brott. Flera av dem är till och med så oroade att de säger i undersökningar att denna brottslighet riskerar att äventyra Sveriges tillväxt.

I Svenskt Näringslivs rapport Brottsbarometern 2024 framgår det att 36 procent av de svenska företagen drabbades av brott förra året. Småföretagarnas Riksförbund har i sin rapport Brott mot företagen 2025 redovisat att över 30 procent av deras medlemsföretag årligen utsätts för brott.

I oktober 2024 presenterade Stockholms Handelskammare i Uppsala en undersökning som de återkommande gör som heter Status Sthlm. De hade intervjuat 1 500 företag som fått svara på en enkät om hur de ser på brottsligheten. Resultatet visar att 90 procent av företagen menar att den kriminella ekonomin hotar näringslivets utveckling och kan hämma svensk tillväxt. Enligt min mening är det djupt oroande att företagen upplever sin verklighet på det här viset.

Än mer oroande är att många företag – enligt vissa undersökningar så många som hälften av alla företag – väljer att inte anmäla brott eftersom man saknar förtroende för att polisen ska agera. Flera bedömare säger, och det nämnde också statsrådet i sitt svar, att kostnaden för brottsligheten för företagen är ungefär 100 miljarder om året eller mer än så i direkta kostnader. Och som om det inte var illa nog innebär brottsligheten mot företagen att investeringar och nysatsningar uteblir, vilket gör att den samhälleliga kostnaden för brotten i praktiken blir ännu större i form av utebliven tillväxt.

Fru talman! Jag är övertygad om att både statsrådet och jag anser att samhället måste stå starkt mot den systemhotande brottsligheten. Skadan som brottsoffer lider, oavsett om det handlar om enskilda individer, våra välfärdssystem eller företagen jag nu tar upp, ger skäl att agera mycket kraftfullt. Men i ett läge när Sveriges tillväxt fortsatt ligger i EU:s bottenskikt, lågkonjunkturen biter sig fast, inflationen tenderar att vända uppåt igen och inte minst arbetslösheten ökar finns det ytterligare starka motiv att göra mer för att stävja den brottslighet som drabbar våra företag.

Jag vill föra ett resonemang med statsrådet i dag om vad regeringen konkret tänker göra för att stävja brottsligheten mot svenska seriösa företag. Har regeringen hittat något nytt angreppssätt på detta? Hur ska vi skydda de seriösa företagen?