Fru talman! Förslaget till lättnader i bygglovskraven riktar in sig på att vi inte ska bo inneboende hos varandra utan att man i stället ska kunna inrätta en bostad i bostaden. Det handlar om att öka flexibiliteten, nyttja det befintliga beståndet bättre och ganska snabbt kunna vidta åtgärder som kan öka antalet bostäder inom ramen för det befintliga beståndet, där man har byggt upp infrastruktur och kanske kollektivtrafik och trevliga trädgårdsstäder men kanske inte fullt ut utnyttjar det befintliga beståndet. Många kanske i dag drömmer om att kunna bo där, men ribban är väldigt hög för väldigt många.

Den enskilde kan bestämma att den vill bo kvar i ett område även långt efter att barnen har flyttat ut. Kanske får det plats ytterligare en familj där. Att man kan göra ändringar i bostaden på ett enkelt sätt samtidigt som rotavdraget höjs är ett sätt att rädda en del jobb och öka människors flexibilitet och frihet och samtidigt – på ett sätt – möta bostadsbristen. Jag säger inte att detta är det enda sättet, fru talman, utan jag nämner en rad olika åtgärder som regeringen vidtar.

Jag noterar att Leif Nysmed har synpunkter på en av dessa åtgärder, nämligen lättnaderna i kraven på tillgänglighet i studentbostäder. Precis som jag sa indikerar ett antal typfall från Boverkets beräkningar att kostnadsminskningarna skulle kunna uppgå till mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad. Det finns andra indikationer i remisserna där andra har lyft in sina perspektiv. Vissa av de seriösa bostadsaktörerna säger att man skulle kunna få ut 15–20 procent fler studentlägenheter per våningsplan. Detta skulle vara en stor förändring och innebära väsentligt ökad flexibilitet. Det kan handla om att flytta väggen vid badrummet ett antal decimeter till följd av att tillgänglighetskrav inte gäller i alla lägenheter.

I förslaget har vi lagt oss på 20 procent, vilket är det krav på tillgänglighet som Norge har. Det är fullt tillräckligt för att tillgodose dem som har behov av ett tillgänglighetsanpassat badrum med toalett. Vi har också krav på att det ska finnas besökstillgänglighet och en tillgänglighetsanpassad toalett i huset som kan nyttjas om man har besök.

Detta är en mycket väl avvägd förändring, som enligt dem som bygger och förvaltar studentbostäder skulle kunna leda till 15–20 procent fler studentbostäder. Man skulle få ihop kalkylen bättre, och det är rimligt att det leder till att man kan sänka hyran. Jag vill dock inte föregripa detta.

Mycket handlar om att ge möjligheter till flexibilitet och innovation. Man kanske vill ha en annan planlösning. Detta kommer varken en riksdagsledamot eller en infrastruktur- och bostadsminister att bestämma, utan vi ändrar kraven just för att uppmuntra flexibilitet och ökad lönsamhet i att bygga studentbostäder och för att Sverige fortsatt ska vara en kunskapsnation. Detta är särskilt viktigt i tillväxtområden som Stockholmsregionen, som diskuterades tidigare i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det händer alltså mycket, fru talman. Jag ville kommentera dessa delar. Vi driver på och gör förenklingar och förbättringar också när det gäller de strukturella hinder som har påverkat bostadsbyggandet under lång tid och som märks i lägen med hög inflation och lågkonjunktur. Vi har haft ett sådant läge, och det har påverkat bostadsbyggandet på ett mycket negativt sätt.